"Triptyk" (Triptych)
Signed Ola Billgren. Executed 1965. Canvas and assemblage laid down on panel 57 x 157 cm.
Bukowski auktioner, auction 470, Moderna höstauktionen, 28 - 30 November 1989, cat No 29.
Alberget Konsthandel AB.
7éme Biennale de Paris (Section hyperréaliste), Paris 1971.
Rooseum, Malmö, "Ola Billgren - en retrospektiv", 14 May - 4 August 1991, illustrated full page in the exhibition catalogue, p 27.
Moderna Museet, Stockholm, "Ola Billgren - en retrospektiv", 26 October - 8 December 1991, illustrated full page in the exhibition catalogue, p 27.
Ola Billgren, "Målningar 1963-73", 1973, illustrated, image 17 (detail) and image 16.
"Album. Ola Billgren. En retrospektiv - A Painting Retrospective. Vol. 1", exhibition catalogue Rooseum, Malmö / Moderna Museet, Stockholm, 1991, illustrated full page, p. 27 and listed in the catalogue.
1936 köpte publicisten Henry Luce tidningen Life och gav tidningen ett nytt innehåll och en ny riktning. Life blev den första fotorealistiska tidningen och Luces ambition var att inom ramen för det tryckta mediet ge den fotografiska bilden samma tyngd som det skrivna ordet. En ny tidningsform hade sett dagens ljus och Life blev snabbt en omåttlig succé. Med sitt pro-amerikanska innehöll skildrades andra världskrigets fasor genom fotografernas bilder och krigets umbäranden flyttade krigets realiteter in i var mans hem i USA. Några av tidens främsta fotografer, däribland Henri Cartier-Bresson, Dorothea Lange och Robert Capa, medverkade i Life och deras ikoniska bilder spreds över världen.
I Ola Billgrens målning ”Triptyk” från 1965 möter vi en kvinna som läser den kultförklarade tidningen. Omslagen på tidningen under 1960-talet fylldes av filmstjärnor, John F Kennedy och Vietnam-kriget och kvinnan i målningen verkar djupt försjunken i tidningens bildreportage. Till vänster i målningen möter vi samma scen, sett snett bakifrån, och uppförstorat i mitten, som ett slags skiljelinje mellan dessa perspektiv, ser vi bilden från tidningen hon läser. Bilden visar en man och kvinna som på motorcykel och hög fart far fram genom en träport prydd av en skylt med asiatiska tecken. En flock ljusa duvor far förskräckt upp mot himlen och några barn med skolväskor på ryggen iakttar scenen på tryggt avstånd. Målningen är raffinerat uppbyggd i tre delar och dessa spelar mot varandra och skapar en komposition som både är förtätad och ifrågasättande. Billgren arbetar elegant med kontrasternas verkan och ute och inne samsas med bilder i bilden och förskjutna perspektiv. Som betraktare tillåts vi inte vila i någon punkt utan konstnären arbetar med flera lager av både innehåll och tolkningsmöjligheter.
Masskulturen genomsyrade 1960-talets samhälle och känslan av uppbrott, av behovet att gå vidare, att lämna något bakom sig präglade inte bara politiken och medborgarrörelse utan i lika hög grad konsten. I en tid då det nonfigurativa måleriet dominerat började Ola Billgren arbeta med det realistiska och avbildande. I Ola Billgrens måleri från 1960- och 1970-talen kom inspirationen från den samtida, urbana vardagen, från litteraturen och från filmen, men även från den illustrerade pressen. Han rönte stor uppmärksamhet och kom att representera Sverige på en rad utställningar, däribland Ungdomsbiennalen i Paris 1967 och 1971 samt på Biennalen i Venedig 1976. Ola Billgrens fotorealistiska måleri avslöjar ett uppmärksamt intresse för samtiden och de blir, kanske ofrivilligt, med en retrospektiv blick, viktiga tidsmarkörer. Liksom med tidningen Lifes ambition att skildra en samtid tillåts vi i Billgrens målningar följa konstnärens närmaste omgivning genom de vardagliga ting med vilka han omgärdar sina figuranter; kläder, möbler, tidningar, cigarettpaket och mjölkförpackningar etc. Ola Billgren har kallats både teoretiker och sensualist och förmådde i sina verk fånga det historiska och det samtida i en och samma bild. I den aktuella målningen ”Triptyk” blir det extra tydligt. Den uppmärksamme läser texten över bilden i tidningen som kvinnan böjer sig över, ”A roaring break with tradition”. Här leker konstnären stilfullt och humoristiskt med både innehållet i bilden med den framrusande motorcykeln i den traditionella asiatiska miljön, likväl som med det egna konstnärskapet – och i fallet med denna målning bryter han en traditionell realistisk tradition med de monokroma blåa fältens titthålsperspektiv. ”Triptyk” karaktäriseras av både dubbelhet och mångtydighet. Rent formellt tvingar konstnären in vår blick i de av honom angivna ramarna. Den blå överliggande skivan låter oss bara se det konstnären ger oss tillgång till. Det fotorealistiska bär en melankolisk stillhet, och kanske ligger det i uppbrottets karaktär att ändock med viss känslighet betrakta det man önskar att demontera.