Agnes Cleve

Agnes Cleve växte upp i en högborgerlig miljö i Uppsala där fadern innehade en professur i kemi. Efter genomgångna studier vid Högre konstindustriella skolan (nuvarande Konstfack) i Stockholm verkade Cleve som formgivare med alster präglade av den då rådande jugendstilen med dess sirligt dekorativa uttryck.

Vid sekelskiftet 1900 övergav dock Cleve konsthantverket till förmån för traditionellt måleri. Cleve inledde studier för Carl Wilhelmson på Valands konstskola i Göteborg. Hennes verk från tiden (ex. vis "Kvinna vid staffli" [Självporträtt vid staffliet] från 1911, kat nr 13 i denna auktion) påvisar uppenbara spår av Wilhelmsons inflytande. De möjligtvis något torrt men mycket skickligt utförda kompositionerna präglas av de korta från varandra isolerade penselstrecken vilka tydligt redovisar hur Cleve tagit till sig Wilhelmsons lärdomar.

Wilhelmsons inflytande över Cleve lär ha vida överbryggt rent konstnärliga spörsmål. Enligt bevarade brev från tiden utspelades en intensiv kärlekshistoria mellan lärare och elev. Wilhelmsons äktenskap var nära att upplösas och Cleve lämnade sin dåvarande make.

Det var emellertid med, den tretton år yngre, konstnären John Jon-And som Cleve skulle komma att gifta om sig. Efter att ha lärt känna varandra i början av 1910-talet ingick de båda äktenskap år 1915. Redan innan giftermålet reste de tillsammans till Paris 1913.

Resan innebar en omvälvande nyorientering för Cleves konstnärskap. Kubismen var på modet och Cleve och Jon-And var tidigt ute för att insupa inspiration och lärdomar i konstens absoluta centrum: Paris. Lärare blev Le Fauconnier och Dunoyer de ségonzak på La Palette.

När Cleve och Jon-And, i samband med världskrigets utbrott, år 1914, återvände till Sverige var grunden lagd till dessa två märkvärdiga konstnärskap. Såväl Cleve som Jon-And skulle under återstoden av 1910-talet fasthålla vid ett dynamiskt måleri präglat av en sammansmältning av expressionism och kubism.

I likhet med ”modernistpionjären från Lund” Gösta Adrian-Nilsson (GAN) utförde Cleve under 10-talet en rad betydande och originella stadsskildringar där de dynamiska kompositionerna präglas av kubismens prismatiska bildrum återgivet med en expressionistisk palett.

Teddy Brunius skriver i ”Agnes Cleve & John Jon-And – två modernistiska pionjärer”, 1995: ”I detta sammanhang intar Agnes Cleve en betydande plats med verk som 'Slussen', 1915-1916, serien 'Vision', 1915, som utgick från en skildring av Kungsträdgården med Molins fontän i centrum. Stadsbilder och landskap avlöste varandra under dessa år i hennes produktion. Först i vår tid börjar man inse att dessa verk med en virvelartad komposition och bred penselföring bidrar till en svensk motsvarighet till den samtida engelska vorticismen, som kompositionellt utgick från virvelformer. Kanske har Delaunay haft ett visst inflytande på hennes måleri”.

Cleve lär också ha influerats av den amerikanska avant-garde konst som gick under begreppet "Synkromism". Rörelsen var verksam under åren 1910-25 och låg nära "Vorticismen" i Storbritannien men hade även beröringspunkter med ex. vis Robert Delaunay i Paris.

Faktum är att man tidigare har kopplat "Vision II" till Cleves produktion från New York även om ex. vis Brunius gjorde gällande att motivet var hämtat från Kungsträdgården i Stockholm. Cleve återkom till motiv med sprutande fontäner mot en fond av parklandskap under sejouren i New York (i exempelvis "New York", olja på pannå, 50 x 43 cm, signerad A Cleve och daterad -16, där fontänen avbildas mot en fond av New Yorks skyskrapor) Enär osäkerhet råder kring den exakta tidpunkten för katalognumrets tillkomst är det idag svårt att avgörs huruvida motivet är taget i Stockholm eller New York.

Intressant i sammanhanget är att jämföra katalognumret med ett antal av de målningar som Gabriele Münter utförde i Stockholm 1915-16. Såväl "Wisslers vattenskulptur", 1915 som "Vattenskulptur i Stockholm", 1916 (utställda på "Gabriele Münter" på Liljevalchs Konsthall i Stockholm 1993) öppnar upp för möjligheten att de två konstnärinnorna tillika vännerna gemensamt gav sig ut på jakt efter lämpliga motiv i Stockholm vid den här tiden. Möjligtvis kan man tänka sig att "Vision I" utfördes i Stockholm 1915 men att motivet sedan, inspirerat av "Synkromismens" inflytande från New York, omarbetades år 1916 i den "förädlade" versionen "Vision II".

”Vision II” är ett av Agnes Cleves absolut mest kända verk och intar en central plats i hennes produktion. Målningen har återkommande omnämnts samt avbildats i litteraturen om Cleve och har rönt stort intresse i såväl Sverige som utlandet. Målningen har även ställts ut ett flertal gånger i betydande sammanhang, senast på Moderna Museet i Stockholm där verket ingick i den omfattande utställningen ”Utopi & verklighet – Svensk modernism 1900-1960” år 2000/2001.