I lila-turkosa färgklanger skildrar Inge Schiöler ett kraftfullt höstträd omgärdad av en låg skogsdunge. Inge Schiöler behövde naturen, ljus och färger som stimulans, vilket auktionens verk ”Trädet” (S.t Jörgen 11/2 1959) förmedlar med tydlighet.

Auktionens målning har referensnummer Hjortén G. 250 i litteraturen och är utförd vid S:t Jörgens sjukhus på Hisingen i Göteborg 11 februari 1959. Inge Schiöler gjorde senare samma år en separatutställning, vid Gunnar Hjorténs Galleri God Konst, på Vallgatan i Göteborg. Året därpå, den 27 oktober 1960, blev Inge Schiöler försöksutskriven från S:t Jörgens sjukhus och i praktiken lämnade han sjukhuset detta datum. 1964 mottog Inge Schiöler Prins Eugen-medaljen "för framstående konstnärlig gärning".
I utställnings-katalogen från Göteborgs konstmuseum 1972 beskrivs Inge Schiölers personliga drag och färgfilosofi:

”Kustbilderna kring 1950 hade haft en kolorit av återhållen intensitet. Efterhand ökas färgstyrkan i oljemålningarna. På 1960-talet stegras effekten av de rena färgernas hjälp till en nivå som verkar nästan fluorescerande.

Trots färgens osannolikt höga lyskraft får han oss genom sin koloristiska magi att tro på landskapen: böljorna vandrar mot stranden, vinden leker i gräset, ljuset tänder i all färg som finns gömd i klippblock och hällar. Med sin dansande fria penselrytm driver han fram rörelsen i landskapet”.
(Utställningskatalog ”Inge Schiöler”, Göteborgs konstmuseum 6 maj-27 augusti 1972, sid 4).

Inge Schiöler var främst känd för sitt måleri. Han växte upp i Strömstad, utbildade sig på Slöjdskolan och blev endast 18 år gammal antagen som elev på Valand i Göteborg, där han studerade för Tor Bjurström. Han företog sig därefter studieresor till både Frankrike och Spanien. Schiölers arbetsmetod var snabb och han målade med ett enormt patos. Han är en av de främsta företrädarna för Göteborgskoloristerna, en sammanslutning av konstnärer där det gemensamma var det intensiva, sinnliga och ofta lidelsefulla färgspråket.