Oskar Bergman, Japanese Cherry Tree (Prunus serrulata)
Signed Oskar Bergman, likely executed in the early 1930s. Canvas 38 x 54 cm.
General good appareance.
Personal gift from Oskar Bergman, 1934.
The collection of inventor Ivar Hultman, Saltsjöbaden
"Oskar Bergmans träd ger trygghet och tröst.
Det är ingen tillfällighet att de stora museerna just nu visar trädgårdskonstens historia, förra sekelskiftets kvinnliga landskapsmålare, 1900-talets kolorister och Oskar Bergmans magiska naturbilder i en stor utställning på Thielska Galleriet.
Att presentera Oskar Bergman (1879–1963) för en ny generation ligger precis rätt i tiden. Det är 32 år sedan sist. Med utställningens drygt 150 målningar, teckningar, grafiska verk och illustrationer från åren 1903–1962, tätt och tematiskt hängda i Thielska Galleriets alla salar, ser jag Bergmans konstnärskap med uppdaterade ögon.
Nej, han var inte för idyllisk, inte för svensk, inte för outbildad. Han var välutbildad, mångsidig, berest och beläst. Mitt i hans bildvärld står ett träd. Ensamt eller i sällskap. Högt och tryggt. Likt en existensens ryggrad. Det kan vara en ek, ett pinjeträd, en björk eller ett olivträd. Oskar Bergman befann sig ofta i södra Europa. För varje träd samma förundrat omsorgsfulla studie. Ändå verkar inte trädslaget vara det viktigaste. Oskar Bergmans bilder frågar inte efter trädets eget dramatiska liv. Han skildrar trädets betydelse för människan – som växtkraft, uppenbarelse, tröst."
Citat ur recension från Thielska Galleriet, Dagens Nyheter Kultur 25 mars 2023
"Ingen kunde måla träd som Oskar Bergman. Modernismen var inget för Oskar Bergman, han förblev sin lyriska stil trogen livet ut. Påverkad av Swedenborg sökte han det meditativa och drömska i naturen.
Redan på debuten i Konstnärshuset 1905, tillsammans med kompisarna Ivar Arosenius, Arvid Jacobson och Gerhard Henning, sålde han bra och fick god kritik. Det stora genombrottet kom 1912, när han för andra gången ställde ut på Hallins Konsthandel. Hyllningar av den inflytelserika konstkritikern August Brunius och den finska konstnären Aksel Gallen-Kallela gav eko.
Vid den här tiden hade Bergman, som så många andra, tagit intryck av den japanska konsten.
Japonismen blev ett begrepp och anammades inte minst av Gustaf Fjæstad och de andra i den värmländska Rackstadgruppen (också de stöttade av Ernest Thiel).
Fjæstad är ett av flera konstnärsnamn som dyker upp i huvudet vid vandringen i Thielskas små salar med tätt hängda verk. John Bauer och Roland Svensson är två andra. Frågan vilken konstriktning han kan hänföras till är inte helt lätt att besvara. Jag ser naturalism och symbolism, men också naivism och realism. Jag ser även hur det detaljerade tecknandet, som ligger till grund för bilderna, kan få det realistiska avbildandet att bli drömskt och overkligt, ibland sagolikt och nästan surrealistiskt.
Idylliska, javisst, men också mystiskt meditativa i deras stilla och tysta framtoning.”
Citat ur recension från Thielska Galleriet, Svenska Dagbladet Kultur 11 mars 2023
Ur utställningskatalogen, Thielska Galleriet våren 2023:
Målaren Oskar Bergman (1879-1963) är nära förknippad med Thielska Galleriet och Djurgården. Med sina 43 verk är han en av de mest representerade konstnärerna i museets samling.
Detaljrika, stämningsfulla landskapsmålningar av främst svensk natur och svenska städer i klara färger och skimrande ljus är kännetecknande för Oskar Bergman. Han arbetade mest i akvarell men även i andra tekniker såsom olja, gouache och blyerts. Bergman var också verksam som grafiker och illustratör. Människor förekommer endast undantagsvis i hans motiv. Istället skildras skog, enstaka träd, vägar, fält och vatten under olika årstider liksom vilda blommor, pittoreska stadsmotiv och skärgården.