Vivianna Torun Bülow-Hübe
Kuuluu jälleenmyyntikorvauksen piiriin
Tietoa ostamisesta
Kuvan käyttöoikeudet
Tämän tietokannan taideteokset ovat tekijänoikeudella suojattuja, eikä niitä saa kopioida ilman oikeudenhaltijoiden lupaa. Teokset kopioidaan tässä tietokannassa Bildupphovsrättin lisenssillä.
Mitä kuljetus maksaa?
Paketointi ja vakuutus
Kaikki lähetettävät esineet ovat vakuutettuja sekä huolellisesti ja tarkoituksenmukaisesti pakattuja uniikin esineesi suojaamiseksi.
Miten tilaan kuljetuksen?
Kun olet suorittanut maksun voit tilata kuljetusken Omat Sivut -osion kautta
Milloin esineeni toimitetaan?
Tilauksesi käsitellään 2-5 päivän sisällä toimituksen varauksesta. Saat toimitusvahvistuksen sähköpostitse, kun pakettisi lähtee Bukowskilta. Huomaathan, että kotiinkuljetuksen voi tilata vain siihen osoitteeseen, jonka olet antanut laskutusosoitteeksesi, kun maksu suoritetaan Klarnan kautta.
Lisätietoja ja kuntoraportit
a necklace, silver, Stockholm 1951.
Inner diameter ca 11 cm, weight 14 g.
Wear commensurate with age and use.
Alkuperä - Provenienssi
The fine and unusually colourful collection of jewellery by Torun Bülow-Hübe that Bukowskis is delighted to present at the autumn Modern auction was largely assembled during the 1950s and 60s in close consultation with Bülow-Hübe. The original owner of the jewellery mingled in artistic circles in Stockholm, France, and the USA, and came into contact with Bülow-Hübe, with whom she developed a close friendship over the years. Several of the pieces are custom orders made from stones and materials that the original owner herself selected.
Muut tiedot
Torun föddes i Malmö i en familj där konsten fanns som en naturlig del av vardagen. Mamman, Runa Bülow Hübe var skulptris och pappan, Erik Bülow Hübe som var stadsplanerare. Torun fick sitt första barn, Pia, som 18-åring och flyttade tillsammans med det lilla barnet upp till Stockholm för att börja på Konstfack.
Vid sidan av studierna började Torun att arbeta med enkla material som rotting, mässing samt läder och skapade smycken inspirerade av Afrika. Dessa kunde hon utföra hemma i ateljén eller i Humlegården medan Pia lekte. Hon fick även möjlighet att sälja dessa arbeten till Estrid Ericson som sedan hade dem till försäljning på Svenskt Tenn på Strandvägen.
Sommaren år 1948 for Torun till Paris där hon umgicks i konstnärskretsar tillsammans med till exempel Braque, Brancusi, Matisse med flera.
Hon träffade sin blivande man arkitekten Jean-Pierre Serbonnet och fick sonen Claude med honom. Paret bodde i Stockholm där Torun nu hade en liten verkstad. Hon sålde sina arbeten själv, men även via Svenskt Tenn samt i en butik på Sibyllegatan. Familjen for titt som tätt till Paris och 1952 ställde Torun för första gången ut sina smycken i Paris. Torun hade stämpelrättigheter i både Sverige och Frankrike så vissa smycken har svenska stämplar, andra franska. Torun skilde sig från den franske arkitekten år 1952.
År 1956 flyttade Torun till Paris, träffade sin andre man afroamerikanen Walter Coleman och kom att umgås framför allt med Walters vänner i musiker och konstnärskretsar. Billie Holiday var en i kretsen som köpte Toruns smycken. Det blev med tiden svårt som färgad att leva i Paris och paret flyttade ned till Biot. Det var på stränderna här hon plockade strandstenar som hon inkorporerade i sina smycken. Genom olika kontakter fick Torun möjlighet att ställa ut sina smycken på Musée Picasso 1958. Torun hade sin verkstad hemma i huset, det var en aktiv period med olika lärlingar och svenska smeders besök i verkstaden av och till. Torun fick ytterligare två barn, Ira och Marcia.
1965 tog äktenskapet slut och Torun tog med sig barnen hem till Sverige till en början.
Livet blev för ensamt så Torun flyttade till Tyskland år 1968. I samma veva inleddes samarbetet med Georg Jensen. Då firman tog upp Toruns välkända klocka med spegelglas som urtavla i produktion var den det första armbandsuret i företagets historia. Samarbetet med Jensen gav Torun en trygg ekonomisk stabilitet samtidigt som det gav henne möjlighet att experimentera.
1976 hade Torun startat en verkstad i Indonesien där de gjorde enkla halsringar med pärlemor och snäckor. Tanken var filantropisk, hon skaffade arbetsmöjligheter och pengarna skulle gå tillbaka till organisationen i form av t.ex. barnhem, ålderdomshem och sjukhusbilar. 25% av vinsten avdelades till det. 1978 flyttade Torun själv ned till Indonesien.
Torun blev kvar i Indonesien med sin verksamhet fram till i slutet av 1990-talet då hon flyttade tillsammans med Marica och hennes familj till Köpenhamn, men hon var allt annat än stationär. Torun ställde ut ett stort antal gånger under 1990-talet. Hon gick bort i cancer år 2004.