Carl August Ehrensvärd

Svaneholms slott med anor från 1500-talet är beläget i Skurups socken på en holme i Svaneholmssjön i Skurups socken i Skåne. År 1782 ärvde Rutger Macklean den stora egendomen efter sin morbror, friherre Gustaf Julius Coyet, varefter han genomdrev omfattande reformer av jordbruket i trakten. Han lät dessutom fylla igen vallgraven kring slottet. 1816 ärvdes Svaneholm av systersonen Kjell Kristoffer Bennet. År 1839 såldes det till Carl Johan Hallenborg. Det köptes 1882 av greve Carl Augustin Ehrensvärd (1854-1934), som var gift med Eva Hallenborg. Efter Ehrensvärds död köptes slottsbyggnaden och parken av en andelsförening. Eva Hallenborg som dog 1945 fick bo kvar i en privata våning. Rutger Mackleans reformer på Svaneholms gods och i Skurups socken på 1780-talet är välkända. De skulle i själva verket bli mönsterbildande för 1800-talets stora kulturlandskapsomvandling i de svenska slättjordsområdena. Macklean förändrade inte enbart godsegendomens struktur utan även sina underställdas arbetssituationer och sociala förmåner. Han avskaffade böndernas dagsverken på godset. I stället fick bönderna betala arrende med pengar. Han införde nya jordbruksredskap och undervisade bön.

I slutet av 1794 tog Ehrensvärd avsked som generalamiral över örlogsflottan. Våren 1795 flyttade familjen till hans svärmor på Tosterup i Skåne. Sedan hustrun fått ett arv, inköpte Ehrensvärd hösten 1796 godset Dömestorp i södra Halland, där de bodde till 1799. Han återupptog nu alla sina civila intressen. Nu funderade Ehrensvärd på rationellare jordbruk, nya metoder för gödsling, sådd och brännvinsbränning, nya skördemaskiner. I "Fem dagars resa i Skåne för att se och hämta rörelse och förargelse” (tryckt 1871) skildrade han lantbrukets sorgliga tillstånd. Han insåg, att Rutger Maclean på Svaneholm var föregångsmannen, besökte honom och bytte tankar samt var själv snart fullfjädrad fysiokrat.

Vid sidan av sitt brinnande intresse för agrara reformer var Maclean livligt engagerad i politik. Han var verksam vid riksdagen 1786 och riksdagen 1789. Maclean var anhängare av en stark riksdagsmakt och väckte genom sin hållning vid 1778 års riksdag, då han invalts i besvärsutskottet, Gustav III:s misshag. Vid den senare tillhörde Macklean, tillsammans med sin bror Gustaf Maclean, de adelsmän ur oppositionen som arresterades på order av kung Gustav III den 20 februari 1789, inför kungens plan på att genomdriva Förenings- och säkerhetsakten. Macklean sattes i förvar på Fredrikhovs slott och han släpptes först den 29 april samma år. Vid riksdagen 1809 bidrog han till att arbeta fram 1809 års regeringsform.

I den aktuella teckningen har Ehrensvärd på börligt vis, placerat Maclean strax bakom Gustav III. Kungen är realistiskt framställd emedans Maclean har framställts på ett karikatyrmässigt vis, starkt grimaserande. Kanske önskade Ehrensvärd på detta vis illustrera Macleans reservation till kungen, en åsikt han själv delade.