Ei yhteyttä palvelimeen
Online-teemahuutokaupat
Nils Möllerberg – The Sculptor Part I F626
Huutokauppa:
Sivert Oldenvi Collection II F632
Huutokauppa:
ateljé Lyktan 90 Years – Edition Bukowskis E1158
Huutokauppa:
Paavo Tynell – part two F623
Huutokauppa:
Nordic Classicism & Modernist Design F622
Huutokauppa:
A Private Contemporary Swedish Collection F642
Huutokauppa:
A Collection of Weapons E1172
Huutokauppa:
A Classic Selection F641
Huutokauppa:
Live-huutokaupat
Contemporary Art & Design 662
Huutokauppa: 15.−16. huhtikuuta 2025
Important Timepieces 663
Huutokauppa: 15. huhtikuuta 2025
Modern Art & Design 664
Huutokauppa: 20.−21. toukokuuta 2025
Important Spring Sale 665
Huutokauppa: 11.−13. kesäkuuta 2025
773
1484014

Per Krafft d.ä.

(Ruotsi, 1724-1793)
Lähtöhinta
400 000 - 500 000 SEK
37 100 - 46 400 EUR
39 300 - 49 100 USD
Vasarahinta
580 000 SEK
Tietoa ostamisesta
Lisätietoja ja kuntoraportit
Johan Jinnerot
Tukholma
Johan Jinnerot
Asiantuntija taide ja vanhempi maalaustaide
+46 (0)739 400 801
Per Krafft d.ä.
(Ruotsi, 1724-1793)

Gustaf III (1746-1792)

Canvas 132 x 99 cm. Richly carved Gustavian frame attributed to Pehr Ljung.

Alkuperä - Provenienssi

Inscribed as a gift in 1785 by Gustaf III to the Governor General of Pomerania Fredrik Vilhelm von Hessenstein (1735-1808), King Fredrik I's natural son by Hedvig Taube, then inherited by a cousin Taube, thence by descent.

Muut tiedot

I porträttet utfört av Per Krafft d.ä. har Gustaf III låtit sig avbildas i den Svenska dräkten bärandes Svärdsorden och Vasaorden kring halsen, Serafimerordens ljusblå band och kraschan. På det förgyllda skrivbordet står en byst av Gustav II Adolf och i handen håller kungen ett brev. En målning med identiskt motiv finns på Altonaer Museum i Hamburg, vilken är registrerad i Statens Porträttarkiv (SPA) 1967:832.

Nationella dräkten även kallad Svenska Nationella Klädedräkten och (första) Svenska dräkten togs fram år 1778 av Sveriges kung Gustav III för att förhindra lyxkonsumtion av i första hand importerade varor. Det förekom ekonomiska bekymmer bland adel och borgerskap som i ökande takt tävlade i ett överdådigt klädmode. Den svenska dräkten fanns i en daglig variant för hovet i svart siden med röda garneringar och en galavariant i ljusblått siden med vita garneringar.

I boken ”Kläder för tid och evighet: Gustaf III sedd genom sina dräkter”, utgiven av Livrustkammaren 1997, driver Lena Ragnström tesen att kungens egna exemplar av den först burna svenska dräkten, dräkterna för ordensgillenas sammankomster och Riksdagens öppnande hade ett speciellt affektionsvärde för honom. Alla dessa har använts flitigt, ändrats och lagats många gånger. Trots att grundtanken i kungens dräktreform från 1778 var sparsamhet var kungens garderob i övrigt både påkostad och omfångsrik. Genom Operan kunde han importera exklusiva tyger utan att betala tull och sändebudet i Paris försåg honom både med franska modekreationer och kostymer i svenska dräktens modell.

Per Krafft beställde flertalet ramar av ornamentbildhuggaren Pehr Ljung (1743-1819). I sin räkenskapsbok har Ljung 1782 noterat ”Krafft, En stor knäduk med krona och quistar samt ornerade lister à 6 [Rd]”.