Ei yhteyttä palvelimeen
Online-teemahuutokaupat
The fascination of China F570
Huutokauppa:
The Iconic artist Vesa-Matti Loiri – memorabilia E1125
Huutokauppa:
Dine in Style F513
Huutokauppa:
Classic Art Online F575
Huutokauppa:
Contemporary Art Online F560
Huutokauppa:
Harald Wiberg – Hunting Dogs F576
Huutokauppa:
Helsinki Winter Sale F504
Huutokauppa:
Live-huutokaupat
Modern Art & Design 660
Huutokauppa: 19.−20. marraskuuta 2024
Important Winter Sale 661
Huutokauppa: 11.−13. joulukuuta 2024
662
1472174

Torsten Renqvist

(Ruotsi, 1924-2007)
Lähtöhinta
150 000 - 175 000 SEK
13 200 - 15 400 EUR
14 000 - 16 400 USD
Vasarahinta
Ei myyty
Kuuluu jälleenmyyntikorvauksen piiriin

Lain mukaan ostaja maksaa tästä taideteoksesta taiteilijapalkkion. Enimmäismaksu on 5 %. Mitä korkeampi myyntihinta, sitä pienempi prosenttiosuus. Lisätietoja tästä laista:

Taiteen jälleenmyyntikorvaus Suomen : Kuvasto
Taiteen jälleenmyyntikorvaus Ruotsissa: BUS

Tietoa ostamisesta
Kuvan käyttöoikeudet

Tämän tietokannan taideteokset ovat tekijänoikeudella suojattuja, eikä niitä saa kopioida ilman oikeudenhaltijoiden lupaa. Teokset kopioidaan tässä tietokannassa Bildupphovsrättin lisenssillä.

Lisätietoja ja kuntoraportit
Lena Rydén
Tukholma
Lena Rydén
Johtava taideasiantuntija, moderni- ja 1800-luvun taide
+46 (0)707 78 35 71
Torsten Renqvist
(Ruotsi, 1924-2007)

"Fågelskrämman"

Signed with stamp T.R and numbered 5/6, foundry mark Bergmans Konstgjuteri, concipated in wood 1970, molded in 2021. Sculpture, bronze, height 82 cm. Including certificate of authenticity issued by Anna-Lena Renqvist .

Alkuperä - Provenienssi

Galleri Andersson Sandström, Stockholm.
Private collection.

Kirjallisuus

Mailis Stensman, "Torsten Renqvist", 2002, compare image p. 205.

Muut tiedot

Denna skulptur är en skiss till en skulptur för Göteborgs stadsbibliotek från 1971. Inspiration togs från en barnteckning och fågelskrämmor Renqvist sett på resa i Polen 1966. Fågelskrämman skildras mer som en vän med fåglarna som det egentligen är tänkt att han ska skrämma bort. I konsttidskriften Paletten 2-1972 beskriver Renqvist sitt förhållande till fågelskrämmor: "... Jag undfick idén en dag när jag satt och såg en barnteckning av en fågelskrämma, när figuren hade accepterats av dem han skulle hålla borta... I skrämmans hatt byggde fåglarna bo, figuren hade tröttnat, men samtidigt gav han intryck av att genom sitt misslyckande ha fått en ny och positiv funktion. Och faktiskt förefaller denna teckning att vara naturligt sann. Verklighetens fåglar genomskådar skrämmans bedrag på en dag eller två. Därefter finner de sig tillrätta. Av den anledningen bland andra, föresvävar det mig att skrämmorna aldrig har fyllt den funktion som ligger i namnet. De är gjorda av människor och för människor så som man ännu i dag på polskt bondland tävlar om den bästa figuren. Där blir skrämmorna ironier över förfallen auktoritet, överheten står som lazzaron i odlingen Men där finns också en närhet till urbilden av människan, den ömkansvärda, en närhet till lidandesymbolen, kristusbilden...". (Mailis Stensman, "Torsten Renqvist", 2002, jämför bild s. 204)