A Gustavian Tea table, by Georg Haupt (master in Stockholm 1770-1784), not signed.

Vid sidan av skrivmöbler var också småbord något som i Frankrike förekom i ett otal varianter. Av den mängd sy- och tebord från 1700-talet som bevarats kan man sluta sig till att den gustavianska perioden var småbordens era också i Sverige. De nätta lättplacerade borden som kunde flyttas runt i rummet allt efter behov var mycket omtyckta. Pehr Hilleströms berömda målning av Gustav III:s hov på Drottningholm från 1779 visar hur sällskapet sitter runt olika småbord i färd med att läsa, skriva eller brodera. Georg Haupts ovala te-/brickbord med lackerad plåtbricka, är ett exempel på en variant Haupt tycks ha lanserat kring 1780, att döma av de två daterbara bord som är kända. Det året gör han sitt berömda praktfulla tebord för Gustav III med förgylld silverbricka och rikliga beslag. Han leverera 1781 också ett något enklare brickbord med lackerad plåtbricka som kungen hade på Gamla Haga. Här har många av beslagen ersatts med intarsia. Auktionens bord ansluter sig till detta. Haupts typiska dekoren av grillage med rosetter och geometriskt ramverk samt de konsekventa slagskuggorna känns igen, liksom detaljernas säkra gravyr. På mellanhyllan finns en annan intarsiadetalj som kännetecknar Haupt. Det är en större rosett med 12 hela kronblad och elegant graverad skuggning. En skillnad från Gustav III:s bord är att benen inte är svarvade utan fyrsidiga med intarsiadekor. Denna typ av ben förekommer även på det andra kända daterade bordet från 1781. En intressant detalj som förenar brickbordet med de två kungliga borden finns i dekoren på mellanhyllan. Där det geometriska ramverket korsar sig har alla tre borden ett ornament i form av ett kors mitt i krysset. Detta är en dekordetalj som inte är känd från någon annan möbel av Georg Haupts. Om korsen har någon djupare mening eller bara är dekoration får framtida forskning utvisa. Själva brickan är gjord av svartlackerad bleckplåt med rak perforerad kant. Målade plåtföremål tillverkades främst i England och Wales och exporterades i stor mängd. Det fanns ingen svensk tillverkning vid denna tid utan brickan är med all säkerhet importerad. Den målade dekoren, med Listonhill på Djurgården, är senare och kopierad efter en litografi av Carl Johan Billmark publicerad 1834.