Stefan Gierowski

Tidigt i sin karriär skapade den polske konstnären Stefan Gierowski figurativa målningar präglade av postkubistiska, förenklade former med inspiration från naivismen. Från omkring år 1957 gav han sig sedermera hän åt det nonfigurativa måleriet som blev hans främsta genre. Under denna period slutade Gierowski att namnge sina verk med litterära titlar och gav dem konsekvent namn med romerska siffror. Konstkritikern Aleksander Wojciechowski beskrev under denna period Gierowskis dukar som ett uttryck för "autonom abstraktion". Hans konst var vid denna tid abstrakt helt utan intellektuellt innehåll och gav uttryck för konstnärens känsloliv med utgångspunkt kring färgernas verkan gentemot varandra.

Det senare kunde identifieras både i de subtila, sofistikerade färgkompositionerna, vanligtvis monokroma, samt i dukarnas texturalt rika yta. Frågor om ljus, rymd och rörelse undersöktes och kom att prägla Gierowskis skapande framgent.

Gierowskis målningar med nummer I till XX kan betecknas som informella, en strömning som vid tiden växte i Västvärlden. I slutet av 1950-talet, när hans svit av dukar i silver och grått presenterades, ser man hur konstnärens mer förenklade formspråk utvecklats. I auktionens "Obraz LXII" från 1959 är färgspektret reducerat och enbart smala fält på dukens vänstra samt övre kant accentuerats av lila och rött.

Under 1960-talet närmade sig Gierowski Op-konsten och hans målningar konstruerades av raka, cirkulära eller elliptiska linjer i starka, klara färger.
Stefan Gierowski startade sin konstnärliga bana vid konstakademin i Kraków samt studerade konsthistoria vid Jagiellonian University. 1949 flyttade han till Warszawa. Mellan 1956-61 samarbetade han med Krzywe Koło Gallery, som drevs av Marian Bogusz. År 1962 påbörjade han simultant som sin konstnärskarriär en professur vid Konsthögskolan i Warszawa.
”Obraz LXII” har tidigare funnits i direktör Theodor ”Teto” Ahrenbergs samlingar.