"Driving 4"
Signed Andreas Eriksson and dated 2011 verso. Oil on canvas 220 x 193 cm.
Galleri Riis, Oslo.
Måleriet har sedan unga år dominerat Andreas Erikssons konstnärskap. När han använder andra uttrycksformer som foto, skulptur och vävning är det i huvudsak för att därigenom undersöka den måleriska tekniken och tematiken.
Naturen och framförallt träden är centrala i Andreas Erikssons verk och ofta refererar man till en nordeuropeisk måleritradition i samband med hans konst. När Andreas Eriksson plötsligt drabbades av elöverkänslighet i början av 2000-talet mer eller mindre tvingades han att lämna det pulserande livet i konstnärsmetropolen Berlin där han var bosatt och verksam. Han valde i stället att leva relativt isolerat i ett elsanerat hus på Kinnekulle i Västergötland. Storstadens larm byttes mot stillsamma promenader i naturen. Denna kontrast är tydligt närvarande i Andreas Erikssons bilder och i sitt konstnärskap utforskar han nutidsmänniskans tudelade livsföring, vårt beroende av och vårt förhållande till moderna livet.
Jennifer Higgie (konstkritiker och redaktör på Frieze magazine) skrev följande i Moderna Museets katalog till Venedig-biennalen 2011, då Andreas Eriksson representerade Sverige:
”Han (Andreas Eriksson) säger att naturen för honom är något neutralt, något som är ”mycket exakt och påfallande slumpmässigt” och som saknar koppling till ”ett avsiktligt, konstruerat eller strategiskt sammanhang”. Han tänker inte på naturen som något som verkar i motsättning till kulturen, även om han tillstår att det är omöjligt att inte filtrera en miljö – eller en målning eller en skulptur – genom kulturella och personliga associationer; det är med andra ord omöjligt att se något som enbart en enda sak. Allting alstrar en kedja av samband, en anspelning på något annat, ett minne.”
Andreas Eriksson är efterfrågad till utställningar både inom och utanför Sverige. 2007 fick han det mycket prestigefyllda priset "Baloise Art Price" på Statement, Art Basel och 2011 representerade han Sverige på den Nordiska paviljongen på Venedig-biennalen. Hans första institutionella separatutställning ägde rum på Bonniers Konsthall våren 2014. Utställningen blev en kritikersuccé och turnerade vidare till Trondheim Kunstmuseum, Centre PasquArt, Schweiz och till Reykjavik Art Museum.
Andreas Eriksson is a Swedish artist, born in 1975 in Lidköping. Eriksson studied at the Royal Institute of Art in Stockholm between 1993 and 1998, and works with various techniques in his artistic practice, including painting, photography, sculpture, textiles, and graphics.
A recurring theme in Andreas Eriksson's works is the presence of nature; the light over meadows, forests, and mountains is shaped into structures, blocks of color, and organic formations. Often, a motif emerges that can be interpreted as landscapes, shifting between figurative and abstract spatialities. However, Eriksson suggests that the rich and almost sculptural works can just as easily be seen as something other than interpretations of nature; as internal, diffuse landscapes where the viewer can linger.
After a period of work in Berlin, Andreas Eriksson now resides in Medelplana on Kinnekulle in Västergötland. In 2011, he represented Sweden at the Venice Biennale with Fia Backström. Eriksson is also represented at institutions such as the Gothenburg Museum of Art, Moderna Museet in Stockholm, the Nasher and David J. Haemseigger Collection of Contemporary Art in the USA, the Sara Hilden Art Museum in Finland, and the Louisiana Museum of Modern Art in Denmark. He became a member of the Royal Swedish Academy of Fine Arts in 2014.