Ei yhteyttä palvelimeen
Online-teemahuutokaupat
Curated Timepieces – December F530
Huutokauppa:
A Designer's World E1138
Huutokauppa:
International Modernists F601
Huutokauppa:
Milić od Mačve 7 paintings F592
Huutokauppa:
Timeless Sculpture E1152
Huutokauppa:
Chalet Interiors E1096
Huutokauppa:
A Modern Selection F602
Huutokauppa:
Helsinki Design Sale F612
Huutokauppa:
Live-huutokaupat
Contemporary Art & Design 662
Huutokauppa: 15.−16. huhtikuuta 2025
Important Timepieces 663
Huutokauppa: 15. huhtikuuta 2025
Modern Art & Design 664
Huutokauppa: 20.−21. toukokuuta 2025
Important Spring Sale 665
Huutokauppa: 11.−13. kesäkuuta 2025
660
1402514

Carl Samuel Graffman

(Ruotsi, 1801-1862)
Lähtöhinta
15 000 - 20 000 SEK
1 340 - 1 790 EUR
1 360 - 1 820 USD
Vasarahinta
Ei myyty
Tietoa ostamisesta
Lisätietoja ja kuntoraportit
Johan Jinnerot
Tukholma
Johan Jinnerot
Asiantuntija taide ja vanhempi maalaustaide
+46 (0)739 400 801
Carl Samuel Graffman
(Ruotsi, 1801-1862)

Roslyn Castle

Signerad eller inskriberad ”af Graffman” på spännramen samt stämplad ”C. S. GRAFFMAN”, på dukens baksida. Duk 17 x 23,5 cm. Samtida förgylld tam.

Alkuperä - Provenienssi

Familjen Murray (svensk adelssläkt med ursprung i Skottland)

Kirjallisuus

C. S. Graffman & C. J. Billmark, Skottska vuer tecknade efter naturen under en resa i Skottland 1830 af C. S. Graffman. Lithographierade af C. J. Billmark, Text av Thure Vensjoe, Stockholm, P. A. Norstedt & Söner/Gjöthström & Magnusson, 1831-33, plansch 5
E. Hultmark, Kungl. Akademien för de fria konsterna utställningar 1794-1887, 1935, s. 107
S.-Å. Nilsson, Fragment av liv. En biografi över landskapsmålaren Carl Samuel Graffman, 2005, ss. 38-39, avbildande en gouache med samma motiv

Muut tiedot

Roslyn Castle är beläget 1 mil söder om Edinburgh på en udde vid floden North Esk. Slottet uppfördes troligtvis på 13-1400-talet av Henry Sinclair, hertig av Orkney och baron av Roslin. Egendomen finns än idag i familjens ägo. Graffmans vy är tagen från södra sidan där vyn är mest pittoresk. Slottet och dess ruiner beskrivs av Thure Vensjoe i sin text till Skotska Vuer i starkt romantiska ordalag. Den omgivande terrängen spelar med i upplevelsen av byggnadsverket, som ter sig ”i högsta grad förfallet och övervägt af murgröna och mossa”. Det omkringliggande landskapet ter sig annorlunda och är öppet med bördiga blomstrande fält. Kontrasten är uppenbar: förgängligheten i människans verk ställs mot den slösande naturen. Professor Sten-Åke Nilsson skriver om bilden (op. cit., s. 32): ”Graffman avbildar ruinen, som reser sig ur grönskan med samma kraft som packisen i Caspar David Friedrichs arktiska visioner.”.

Carl Samuel Graffman var under sin tid på Konstakademien elev till professor Carl Johan Fahlcrantz. Graffman ansågs vara den största begåvningen bland studenterna inom landskapsmåleriet. Sommaren och hösten 1830 företog han en resa till Skottland, vars storartade pittoreska natur då väckt stor popularitet genom Sir Walter Scotts romaner, I Fredrik Boyes "Magasin för konst, nyheter och mode", 1829, presenteras den episka dikten "Lady of the Lake", med titeln ”Sjöfröken". Boyes magasin har också ett hemma-hos-reportage från Scotts nygotiska diktarboning Abbotshire. Läsaren får följa med på rundvandring i den nygotiska byggnaden fylld med sin associativa samling av rustningar från medeltida slagfält. Scotts romaner väckte hos Graffman stort intresse och i början av sommaren 1830 reste han med båt till Skottland från Göteborg. I ett brev till Fahlcrantz berättar han om den äventyrliga överfarten. Ankommen till Skottland sökte Graffman upp Scott i dennes hem i Abbotsford, troligtvis genom en rekommendation av Fahlcrantz. Han fick det vänligaste mottagande och förekommande vägledning. I inledningen till "Skotska Vuer" berättar Graffman hur han tas om hand på Abbotsford av Scott personligen, men allra först motiveras ämnesvalet:

”Redan genom Macpherson’s översättning af Ossian, blev den bildade världen gjord uppmärksam på de Skotska Högländerna, och man fick snart på nästan alla Europeiska språk, läsa den keltiska bardens höga och majestätiska sånger. Men det är egentligen genom Sir Walter Scotts romaner och berättande poemer, som intresse blivit i högre grad väckt för detta pittoreska land…”

Från Abbotsford vandrade Graffman mot nordväst och de skotska högländerna. S.-Å. Nilsson har i sin bok om Graffman på en karta märkt ut Graffmans resväg genom Skottland och de historiska och natursköna platser han besökte. Det var den vilda naturen i Högländernas obygder som lockade Graffman. På basis av skissmaterial utfört under resan utförde Graffman efter sin hemkomst små oljemålningar vilka ställdes ut på konstakademien 1831 och 1834 (E. Hultmark, op. cit.. Målningarna väckte uppmärksamhet, bl. a. köptes några av Karl XIV Johan och finns idag på Rosendals slott. Auktionens nyupptäckta målning, utgör en av endast ett fåtal kända av dessa målningar. Uppmärksamheten kring målningarna ledde till att Graffman tillsammans med Carl Johan Billmark satsade på ett gemensamt projekt, ett album med titeln "Skotska Vuer", som publicerades i häften åren 1831-33. Målningarna litograferades av Billmark och för texten stod den litterärt intresserade kyrkoherden och politikern Thure Wensjoe. Verket blev mycket populärt och bidrog till att göra Graffmans namn känt.

Graffmans intresse för Skottland gällde, som Nilsson påpekat, i första hand det diktade landskapet. Han reste för att få läsningen bekräftad, inte för att göra nya upptäckter (op. cit., s. 23). De engelska romantikerna hade redan mutat in stora delar av Skottland liksom tidigare Wales och Sjödistriktet - James Macphersons Ossian diktning hade följts av William Gilpins ”Observations”. Diktare som Wordsworth, Byron och Keats hade alla inspirerats av högländerna liksom målaren William Turner. Enligt Graffmans egen utsago hade han rest "500 mil i alla riktningar”, och materialet han presenterade för allmänheten utgjorde endast ett fåtal av de många teckningar han ”under naturens studerande på stället” samlat i sin portfölj.
Ett flertal av de målningar Graffman utförde i Stockholm efter sin hemkomst från sin resa i Skottland inköptes av Carl XIV Johan och finns idag på Rosendal. Flera av dessa ställdes ut på Konstakademien 1831 och 1834 ((E. Hultmark, Kungl. Akademien för de fria konsterna utställningar 1794-1887, 1935, ss. 106-107)