Sigrid Hjertén

Under Paristiden på tjugotalet reser Sigrid Hjertén runt med Isaac Grünewald i Frankrike och i Italien. Hon kommer att uppleva det starka ljuset över Medelhavet, de prunkande färgerna och alla träd, blommor och hus som nästan synes upplösta av förvandlingarna i dagrar och stämningslägen. Allt detta bär hon med sig när hon reser tillbaka till det nordliga ljuset i Sverige, och det är lätt att förstå att för en målare som Sigrid Hjertén blir det franska ljuset alltid det hon återkommer till.
Anders Wahlgren beskriver ett motiv hämtat från Midi:
”Motivet är hämtat från en bilresa genom Frankrike detta år och ett lunchuppehåll i någon liten ort i Provence. Genom åren kommer de att ha färdats tusentals mil på franska grusvägar. Bilen blir som en rullande ateljé. Sonen Iván har också börjat måla. En rad gouacher blir till, antingen direkt framför motiven eller på rummet, då de kommer fram till något trevligt värdshus. För att komma ihåg motiven köps ett och annat svartvitt vykort som minnesbild. Ibland gör Sigrid en komihåglista på färgerna. De stora oljemålningarna utför de i ateljén i Paris efter hemkomsten”. (Anders Wahlgren ” Sigrid Hjertén – en av Sveriges främsta konstnärer”, 2008, sid 136.)