Matthias van Arkel

"Jag jobbade med detta verk under det första året, med det nya materialet. Jag hade tillgång till stora ugnar och kunde göra så här pass stora verk i ett stycke. Såg målningar som objekt och funderade på hur jag skulle komma bort från det traditionella sättet att hänga en målning. Upplevede att jag upplevede flera "bilder" i dem i arbetsprocessen eftersom de låg ner på ett bord och jag gick runt dem. Ville därför inte välja en position av verket på verket utan hittade i detta fall tre olika som man kunde variera emellan. Det finns tre stansade hål längs den yttre cirkeln och den hängs i ett av dem i taget på en rostfri stav. Hålen sitter med ojämna avstånd valda av mig likt Kodaks avisade fotograferingsplatser som de hade för att träna ägarna av de nya kompaktkamerorna, när de kom. Jag visade nästan bara baksidan av verken i början, den sidan som låg ner mot plåten, slumpen kom in lagom mycket i arbetet då. Gillar förvisso även framsidan, som denna bilder visar, och man kan gärna ha den utåt också. Detta innebära i denna målning har man egentligen sex målningar"