Agnes Cleve

Agnes Cleve, som kom från en högborgerlig miljö i Uppsala, studerade först vid Högre konstindustriella skolan (nuvarande Konstfack) i Stockholm och verkade en kort tid som formgivare innan hon övergav konsthantverket och satsade på måleriet i stället. År 1897 började hon på Göteborgs Musei rit- och målarskola (Konsthögskolan Valand). Bland hennes studiekamrater fanns Maj Bring, Mollie Faustman, Tora Vega Holmström, Vera Nilsson och Ellen Trotzig. Hennes lärare på Valand var Carl Wilhelmson, med vilken hon inledde ett förhållande, trots att båda var gifta på var sitt håll. Relationen resulterade i att Carl Wilhelmson stannade kvar i sitt äktenskap medan Cleve 1911 bröt sig ur sitt. Därmed förlorade hon också vårdnaden om de två barnen hon och den f d maken advokaten Ernst Lindesjöö hade tillsammans.

Ett par år senare, 1913, lämnade hon Sverige och reste till Paris tillsammans med den 13 år yngre konstnären John Jon-And, som hon gifte sig med 1915. Resan innebar en omvälvande nyorientering för Cleves konstnärskap. Kubismen var en av de rådande inriktningarna och Cleve och Jon-And var tidigt ute för att insupa inspiration och lärdomar i konstens absoluta centrum. Lärare blev Le Fauconnier och Dunoyer de Ségonzak på La Palette. När Cleve och Jon-And, i samband med världskrigets utbrott, år 1914, återvände till Sverige var grunden lagd till dessa två märkvärdiga konstnärskap. Såväl Cleve som Jon-And skulle under återstoden av 1910-talet fasthålla vid ett dynamiskt måleri präglat av en sammansmältning av expressionism och kubism. Förutom den franska expressionismen och kubismen kom Cleve och John-And också tidigt i kontakt med den tyska dito. Året 1914 turnerade den tyska konstnärsgruppen Der Blaue Reiters första utställning i Europa och på sommaren visades den i Göteborg där Cleve såg den.

Under mitten av 1910-talet målar Agnes Cleve några av hennes mest banbrytande och betydelsefulla verk som Vision I, Vision II och Brand i New York. I auktionens verk "Kvinna på klippa" har Cleve löst upp landskapet i dramatiska, kubistiska former där diagonaler och geometriska fält skär genom varandra. De kalla blå nyanserna bildar en hotfull bakgrund till kvinnan som ligger utsträckt på en klippa med ansiktet dolt i armarna. Hennes kropp är målad i varma rödgula nyanser som kontrasterar mot de omgivande, blånande klipporna och skapar som ett elektriskt fält i verkets mittpunkt. Detta verk, där Cleve också har gått upp i format, tillhör ett av hennes viktigaste verk när hon står på sin konstnärliga höjdpunkt.