"Frälsningsarmén"
Signed Dardel and dated 1916. Panel 50 x 60 cm.
Acquired on a exhibition in Gothenburg by the business man and art patron Conrad Pineus.
Thence by descent to the present owner.
Nya Konstgalleriet, Strandvägen 9, Stockholm, 1918, cat. no 4.
Valand, Göteborg, 1918, cat. no 6.
Kunstnerforbundet, Kristiania, Denmark, 1919, cat. no 9.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, Höstsalongen, 1919, catalogue 19, cat. no 22.
Conrad M. Pineus samling, Konsthallen, Gothenburg, 1925.
Musée du Jue de Paume, Paris, "L'art suédois depuis 1880", 1929, cat. no 52.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Samlarnas utställning", 1937, cat. no 5.
Konsthallen Göteborg, Retrospektiv utställning, 1938, cat. no 5.
Skånska konstmuseum, Lund, Retrospektiv utställning, cat. no 8.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, Föreningen för nutida konst, 1939, catalogue 2, cat. no 76.
Kunstnerernes Hus, Oslo, 1939, catalogue 69, cat. no 41.
Konsthallen, Helsingfors, "Fyra svenska expressionister. Dardel-Hjertén-Sandels-Frisendahl", exhibition arranged by Nordiska Konstförbundet, 19 April - 11 May 1952, cat no 17.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, Sveriges Allmänna Konstförening, 25 March - 1 May, 1955.
Malmö Museum, "Nils Dardel - från 1904-1924", November - December, 1963, cat no 57.
Moderna Museet, Stockholm, "10-talets bilder", February - March 1972.
Moderna Museet, Stockholm, 30 January- 3 April, 1988, cat no 59.
A. Brunius, "1909 års män", Stockholm, 1922, p. 47, illustrated in colour.
K. Asplund, "Nils Dardel", Stockholm, 1933, p. 8 and 10.
I. Rydbeck, "En konstsamling i Göteborg", Konstrevy X, 1934, p. 140, illustrated p. 139.
E. Blomberg, "Den döende dandyn", Konstrevy XV, 1939, p. 175.
Erik Näslund, "Dardel", 1988, mentioned p112, illustrated p. 119.
"Dardel ser aldrig denna tafla utan att säga, att den är en af hans bästa. Instämmer" - citat Conrad Pineus.
Nils von Dardel kom att under större delen av sitt liv resa fram och tillbaka mellan de länder som var hans främsta hemvister. Sverige, med familjen och barndomens minnen, utgjorde en viktig bas medan Frankrike lockade med studier, konstnärer och kosmopolitiskt liv. Under mitten av 1910-talet kom han att röra sig ifrån det kubistiska måleriet mot ett mer narrativt postimpressionistiskt måleri. Under ett av sina Sverigebesök 1912 träffade den unge Dardel Rolf de Maré och en livslång vänskap formades som kom att påverka bådas liv. De var i samma ålder och kom båda från schweiziska adelsfamiljer men det som band dem samman var ett passionerat intresse för konst och det vackra i tillvaron. De nya vännerna bestämde sig 1914 för att tillsammans företa en resa i Nordafrika där Tunisien och Marocko besöktes. Exotiska inslag utgjordes av kamelritter, inköp av textilier och en insyn i den arabiska bildvärlden gjorde starka intryck på dem båda. Väl tillbaka i sin ateljé utförde han, inspirerad av alla de platser som besöktes, ett flertal målningar i sin nya postimpressionistiska stil då det under resans gång varken fanns tid eller lust till att arbeta. Efter Nordafrika stod Spanien på tur 1916 där de Maré förvärvade ett par verk av El Greco, en konstnär som Dardel introducerat för honom och vars kompositioner och stil kom att bli en viktig inspiration för Dardels sena 10-talskonst. Dardel vistades även en längre tid i Paris från vilket han bar med sig starka intryck från all den konst han kom i kontakt med. Rousseaus naivism, Braques kubism och Cezannes svala palett hade alla påverkat den unge konstnären som målade med stor frenesi och entusiasm.
Det aktuella katalognumret hämtar sitt motiv från ett minne Dardel hade av Frälsningsarméns årliga möte på Kullen. Tre förstudier i akvarell med motivet från 1915 är kända, bland annat en från Rolf de Marés samling som idag återfinns i Moderna Museets samlingar i Stockholm (K. Asplund, Rolf de Marés tavelsamling, Stockholm, 1923, sid 70, pl. XLI). Frälsningsarmén är en internationell protestantisk kristen rörelse för mission, nykterhet och socialt arbete som grundades 1865 av den brittiske predikanten William Booth i East End i London. I det aktuella katalognumret ser man hur Dardel lekfullt tar fram det bästa i sitt narrativa måleri. Hela bildytan är fylld med figurer i olika grupperingar. I centrum står fem, unga, söta frälsningsgossar i blodröda kläder. I bakgrunden håller en annan yngling en fana med texten ”Blod och eld”. Motivet är hämtat ur en verklig händelse men svävar som alltid i Dardels värld mellan dröm och verklighet.
I "Katalog över Conrad M. Pineus konstsamling" beskrivs målningen enligt följande; "De musicerande frälsningssoldaterna äro med sina lilablå byxor, brandröda jackor och gula instrument bärare av den dominerande koloristiska treklangen. Denna upprepas i övre bildzonen av den röda fanan med gul inskrift mot den lilablå himlen. På marken bildar den smaragdgröna gräsmattan bottenfärg. Det gröna återkommer i de som bollar stiliserade trädkronorna.
De mindre figurerna runt om mittgruppen anslå med sina dräkter sammansatta nyanser av grundackordet och bottenfärgen: gröngult, blekblått, violett, blålila och matt blågrönt. Dessa färger äro antingen grupperade till enkla kontraster, som i skaran av kvinnliga frälsningssoldater framför kyrkogården (mörkt blålila dräkter med violetta bårder) eller till fortlöpande färgsekvenser, som fallet är med åskådargrupperna t.h., subtilast genomfört hos de i rad sittande kvinnorna (färgföljden ljusblått-ljusgult-blekviolett-ljusgrönt). (Carl Nordenfalk, Göteborg, 1940., sid. 15).