A pair of late Gustavian tables signed by Gottlieb Iwersson 1800.

GOTTLIEB IWERSSON - EN SNICKARE MED AMBITIONER

Gottlieb Iwersson föddes i Malmö 1750. Han var andre son till åldermannen i Malmö Snickareämbete Olof Iwersson. Hans äldre broder Johannes blev med tiden mästare i Malmö. Gottlieb blev gesäll 1769 efter att ha gått i lära hos fadern. Då väntetiden att bli mästare blev för lång flyttade Iwersson till Stockholm och blev omkring 1775 gesäll hos Nils Dahlin, också han bördig från Skåne. Liksom i Malmö var snickarämbetet i Stockholm snåla med att ge mästervärdighet till gesäller. Otålig på att bli mästare vände sig Gottlieb Iwersson 1778 direkt till kung Gustav III med en ritning på en sekretär. Kungen godkände denna och snickarämbetet ansåg sig ej kunna gå emot kungens vilja. Samma år blev han således mästare och hovschatullmakare. Mästerstycket, som står på Stockholms slott, består av en sekretär med stora riksvapnet.

DEN SENGUSTAVIANSKA STILEN – STRAM ELEGANS MED REVOLUTIONÄRA FÖRTECKEN

Gottlieb Iwersson tillverkade, såväl intarsiadekorerade höggustavianska möbler, som eleganta släta sengustavianska mahognymöbler med mässingsdetaljer. På 1780-talet började rena mahognymöbler tillverkas för att på 1790-talet dominera utbudet. Stilimpulserna kom från Frankrike, England och Tyskland. I Frankrike hade intresset för antikens formspråk stärkts ytterliggare under inflytande av konstnären Jacques-Louis David, som ritade ett möblemang till snickarmästaren Georges Jacob revolutionsåret 1789. Jacob kom under 1790-talet att formge mahognymöbler i sträng antikiserande stil, vilket var ett passande estetiskt ideal för den nybildade franska republiken, som ville ta avstånd från de överdekorerade lyxmöblerna under kungatiden. Den sena klassicistiska stilen, kallad directoire, fick sitt namn efter den franska styrelseformen direktoratet som varade 1795-1799.
Gottlieb tog uppenbarligen även intryck av engelska mahognymöbler. De genombrutna konsolerna hade tagits upp tidigare av Thomas Chippendale, som inspirerats av kinesiska möbler. Svarvade bordsben hade också Georg Haupt utfört så tidigt som 1769 efter ritningar av William Chambers i England. Möbler med svarvade ben ansågs mer korrekt återge de antika grekiska möblerna.
Bordens balustrad med svarvade balusterdockor ansluter sig till dåtidens stora intresse för antikens arkitektur. Lika gärna som Nicodemus Tessin lät balustrader pryda Stockholms slott i slutet av 1600-talet, tog den engelske arkitekten Robert Adam upp motivet på fasader i slutet av 1700-talet.
I Stockholm blev Gottlieb Iwersson den ledande uttolkaren av den stramare antika, sengustavianska, stilen. Torsten Sylvén skriver i sin bok Mästarnas möbler, sid. 202, ”De sengustavianska möblerna av Iwersson är av utsökt fin kvalitet med harmoniskt komponerade exteriörer, samt med dekorativa detaljer. Iwerssons snickerikonst när det gällde mahognymöbler blev ett föredöme för andra möbelsnickare i Stockholm". Till skillnad från den höggustavianska epokens möbelkonst där Georg Haupt dominerade, kom Gottlieb Iwersson att bli den främste tillverkaren av sengustavianska mahognymöbler, vilket auktionens två bord är ypperliga exempel på.