Lim-Johan (Johan Erik Olsson)

Åren kring och efter sekelskiftet 18-1900 försörjde sig Lim-Johan på olika typer av diversearbeten samt som dräng i bondgårdarna kring Edsbyn. Det var också under dessa år som han började att måla tavlor. Ca 1902 kom han till byn Hömyren, och fick där bostad hos gården ”Sergeants”. Lim-Johan målade vid denna tid flera tavlor, bl.a den stora målningen ”Kungajakt”, där motivet med älg och hund kommer igen, precis som i det aktuella katalognumret. I Hömyren lärde han känna bonden Nils Hög, som bodde granne med ”Sergeants”. Nils och Lim-Johan kom att bli nära vänner och Nils uppmuntrade Lim-Johan till att måla, och berömde de färdiga resultaten. Nils fick också flera målningar av Lim-Johan, men tyvärr är dessa idag förstörda eller försvunna. Lim-Johan kände att han kunde dela med sig av sina innersta känslor för Nils, och han berättade nu om sin osynliga medhjälpare ”han”. I ett samtal med författaren Hans Lidman återger Nils Hög Lim-Johans förhållande med ”han”, ungefär såhär:
-Han sitter i lagårdskammaren, på en trebent gnekande mjölkpall. Inlåst, med väl fördragen gardin. Kisar, gör ett lätt penseldrag, kisar igen. Blottar tänderna. Höjer penseln mot pappskivans buktande yta, håller den stilla, sänker den. Ummar, harklar. River sig i håret.
Svettpärlor tränger fram under mössskärmen. Handen skakar. En av målarburkarna får en knuff och åker i golvet. Han skrapar upp färgen, ummar, harklar.
Lagårdslukten sluter sig om honom, stark och frän. Plötsligt höjer han huvut. Lyssnar, ser sig om, mot dörren till. Han vet. Det är ”han”-medhjälparen.
Sakta lägger han ifrån sig penseln och reser sig. Öppnar dörren på vid gavel. Och stammar, högt och tydligt:
-När jag går ut, går ut, går ut-går han in. Å när jag går in, går in, går in-går han ut!
Han försvinner bakom knuten. Kommer igen med öppen gylf. Stänger dörren. Dimman lättar, suset i öronen dämpas. Han tar penseln. Doppar den i fint grus och lägger bark på paradisets träd. Drar upp läpparna, ummar belåtet. Och stammar på nytt:
-När jag går ut, går ut, går ut-går han in. Å när jag går in, går in, går in-går han ut!
”Han” hjälper honom, vintern över. Det blir en stor tavla, det blir Lustgården, före Syndafallet.
Året efter flyttar Johan Erik, ”han” följer med-både nu och framdeles.

Nils Hög beslutar sig år 1913 för att bygga på sin gård med ett våningsplan. Av någon anledning placeras auktionens nyupptäckta målning som skydd i trossbotten. Målningen var skadad, och kanske ansåg man vid denna tid att den var bortom all räddning. 103 år senare återfinner man denna unika målning när huset återigen ska renoveras. Tillsammans med målningen finner man tidningen Ljusnan från 1913 samt ett antal amerikabrev poststämplade samma år. Nils Högs syster och mor hade tidigare lämnat hembygden och emigrerat.
En nyupptäckt Lim-Johan målning är en sensation! Att man lät använda en målning av Lim-Johan som skydd i trossbotten, visar lite på hur synen var på hans konstnärskap under hans levnad. Hans tavlor placerades i uthus och på dass, och har sedan förstörts eller kastats. Detta är svaret till att det endast finns 28 st kända bevarade målningar. Denna nyupptäckta målning blir då nr 29.