A Gustavian late 18th century commode attributed to Jonas Hultsten, master in Stockholm 1773-94.

Även om marmorskivan är otydligt signerad återfinns många kännetecken som är typiska för Jonas Hulsten. Byråns inläggningar i form av musselformation på översta lådan och de den slingrande löpandehundbården återfinns på signerade byråar av honom, liksom de flätande lagerfestongerna och bladrosetterna på byråns snedställda hörn. Även tekniken att bara ett lås låser alla lådor är typisk för honom, liksom byråns beslag.

Hulstens byrå är en övergångsmodell mellan rokoko och gustaviansk smak med rokokoinläggningar på fronten och svängda ben, samt gustavianska intersiamotiv på hörn och sidor, såsom lagerfestonger och klassicerande urnor.

Det mest påfallande med byrån är de intressanta inläggningarna på dess front som Hultsten hämtat från två rokokobyråar av Carl Petter Dahlström som beställts till kronprins Gustav (III) 1755. Carl Petter Dahlström hade gesällvandrat under 1740/50-talet till bland annat Paris där han lärde han sig utföra blomsterinläggningar i Jean-Francois Oebens verkstad. Dahlström återvände till Sverige 1755 och blev mästare samma år. Hans skicklighet ledde till att han fick arbeta för hovet där han utförde de två nämnda rokokobyråarna med franskinspirerade intarsiamotiv. Dessa byråar har troligen Jonas Hulsten sett när han valde frontmotivet till sin byrå med den stora kartuschen med blomslingor och en fågel som står på ett växtmotiv som påminner om ett persiskt s.k boteh-mönster med en svängd form. Under rokokon var intresset stort för exotiska fjärran länder vilket avspeglade sig i den dekorativa konsten i Europa. Dock är det ovanligt på gustavianska möbler, vilket gör auktions byrå synnerligen ovanlig. Utöver motivet är även tekniken att fylla växtslingornas blad med grönt preparerat carbaubavax sällsynt. Grönfärgen måste varit anslående når den var nypolerad och har behållit sin färg tillskillnad från infärgat träfaner som pga av solens blekning återfått sin naturliga träfärg.