Ei yhteyttä palvelimeen
Online-teemahuutokaupat
Barbie and friends E1136
Huutokauppa:
Chinese Works of Art F512
Huutokauppa:
Curated Timepieces – December F530
Huutokauppa:
A Designer's World E1138
Huutokauppa:
International Modernists F601
Huutokauppa:
Milić od Mačve 7 paintings F592
Huutokauppa:
Helsinki Design Sale F612
Huutokauppa:
Helsinki Spring Sale F613
Huutokauppa:
Live-huutokaupat
Contemporary Art & Design 662
Huutokauppa: 15.−16. huhtikuuta 2025
Important Timepieces 663
Huutokauppa: 15. huhtikuuta 2025
Modern Art & Design 664
Huutokauppa: 20.−21. toukokuuta 2025
Important Spring Sale 665
Huutokauppa: 11.−13. kesäkuuta 2025
50
724524

Bror Hjorth

(Ruotsi, 1894-1968)
Lähtöhinta
3 000 000 - 3 500 000 SEK
268 000 - 313 000 EUR
272 000 - 318 000 USD
Vasarahinta
2 400 000 SEK
Kuuluu jälleenmyyntikorvauksen piiriin

Lain mukaan ostaja maksaa tästä taideteoksesta taiteilijapalkkion. Enimmäismaksu on 5 %. Mitä korkeampi myyntihinta, sitä pienempi prosenttiosuus. Lisätietoja tästä laista:

Taiteen jälleenmyyntikorvaus Suomen : Kuvasto
Taiteen jälleenmyyntikorvaus Ruotsissa: BUS

Tietoa ostamisesta
Kuvan käyttöoikeudet

Tämän tietokannan taideteokset ovat tekijänoikeudella suojattuja, eikä niitä saa kopioida ilman oikeudenhaltijoiden lupaa. Teokset kopioidaan tässä tietokannassa Bildupphovsrättin lisenssillä.

Lisätietoja ja kuntoraportit
Marcus Kinge
Tukholma
Marcus Kinge
Asiantuntija taidegrafiikka
+46 (0)739 40 08 27
Bror Hjorth
(Ruotsi, 1894-1968)

"Blå Eva"

Signed Bror Hjorth. Executed 1943. Canvas 149 x 98 cm. Including frame executed by the artist 170 x 120 cm.

Alkuperä - Provenienssi

Private collection, Sweden.

Kirjallisuus

Bror Hjorth, "Mitt liv i konsten", 1967, listed in the artist's own catalogue under the year 1943, page 201.
Hans-Olof Boström, "Bror Hjorth 1894-1968", SAK, 1994, illustrated full page in colour p. 104.

Muut tiedot

I sin bok ”Bror Hjorths Hus –en katalog över huset och samlingarna”, 1996, skriver, före detta museichefen för Bror Hjorths Hus, Küllike Montgomery följande om Bror Hjorths måleri:
”Under 1920-talet målade Bror Hjorth ett fyrtiotal oljemålningar men under 1930-talet bara elva. En bidragande orsak var nog den utbredda uppfattningen bland Färg och Formgruppens medlemmar att Bror Hjorth var skulptör och endast skulle ställa ut skulptur på galleriet. Men efter att han 1941 hade anställt modellen Margit, tog han upp måleriet igen och började snart sälja målningarna genom Svensk-Franska Konstgalleriet och Trägårdhs Konstgalleri i Göteborg”.

När Bror Hjorth 1943 ställde ut separat på Svensk-Franska konstgalleriet skrev Nils Palmgren i sin recension i Aftonbladet, under rubriken ’Bror Hjorth – motståndet viker – genombrott’: ’konstnären (har) nu släppt det naivt måleriska elementet och istället genomgående strävat efter stabil komposition, logisk uppbyggnad, harmonisk rytm och full plasticitet’ i sina målningar".

En annan av de modeller som inspirerade Bror Hjorths nyfunna intresse för måleri var Eva Nordensson, född Cederblad. Hon kom med senare i livet att bli ett känt namn inom konstvärlden som intendent på Nationalmuseum, chef för Kulturen i Lund och därefter Skansenchef. Auktionens ”Blå Eva” är dock målad långt tidigare. Eva är 18 år och har under sin uppväxt umgåtts i familjen Hjorth. Hon finns med i flera av Brors målningar från 30- och 40-talen. I den stora målningen ”Kafferepet” från 1940, som såldes på Bukowskis 2006 för en rekordsumma (12.500.000 sek), syns Eva längst till höger i sällskap med Barbro Hjorth, Brors brorsdotter. I en annan målning ”Vilda indianer vid Långsjön”, som precis som ”Kafferepet” är målad vid Långsjön i Björklinge där Bror Hjorth hade sin sommarateljé, syns Eva klivandes upp ur vattnet. Målningen hänger idag i ateljén i Bror Hjorths Hus och det är just den delen av målningen som skymtar bakom Eva i målningen ”Blå Eva”.

Kompositionens dekorativa helhetsverkan fulländas av ramen, egenhändigt skuren av konstnären själv. Bror Hjorths ramar förtjänar att bli betraktade som konstverk i eget majestät och om just ramarna har Küllike Montgomery, återigen, skrivit: ”Genom att Bror Hjorth skar ramar till nästan alla sina målningar, tillförde han även målningen ett skulpturalt element. Ramarna blev individuella, de fick inte vara för jämnt skurna eller ha en alltför djup guldglans. Bladguldet skulle läggas på med måtta och ramen är ofta skuren i kvistigt virke”

READ THE ARTICLE
FILM