Gösta Adrian-Nilsson

År 1917 kulminerade GANs sjömansmåleri. Det var under detta år som han utförde välkända målningar som ”Matrosernas krigsdröm”, ”Matroser och pantrar”, ”Rodd (exercis)”, ”II Eld 629” och ”Matrosens död”. Ingen konstnär inom hela modernismen har som GAN målat sjömän, bergtagen som han var av dem, både som erotiska objekt och på grund av deras geometriskt skurna blå och vita uniformer. I januari 1918 ställde han ut 33 verk i Gummesons konstgalleri vid Strandvägen 17, varav 17 oljemålningar. Utställningen med den passande titeln ”Sjömanskompositioner” blev GANs mest homogena separatutställning någonsin. I det principiellt viktiga katalogförordet skrev GAN bland annat: ”Jag har sökt realisera sjömannens väsen: de brokigt böljande äventyren, den raka grå disciplinen, den mörka blå viljan och den eldfärgade passionen”. Han tar också ställning till stilfrågan: ”Varken kubismen eller futurismen, lika litet som expressionismen kan sägas ha löst form och färg-problemen på ett så fullkomligt sätt, att de var för sig kunna göra anspråk på att vara en slutgiltig stil. Kubismens volymfilosofi, futurismens rörelseillusion, expressionismens färgpsykologi, är blott antydningar mot ett resultat, som kommer att syntetiskt absorbera dem alla. I mina målningar är den geometriska konstruktionen påtaglig. Den har emellertid icke uppstått genom studier av Euclides problemsamling, den har uppstått ur sig själv, under utvecklingsprocessen av formernas förenkling och korrespondens”.

GANs vanliga utsiktsplats, när han spanade in sjömän, var Berns salonger och jaktmarkerna där omkring, dvs. Berzelii Park, Norrmalmstorg och Kungsträdgården. Homosexuellt umgänge var då visserligen förbjudet i lag, men det hindrade icke att det var vanligt med även en homosexuell prostitution i den tidens Stockholm. Men de båda målningarna ”Matroser i Gröna Lund I” respektive II visar att GAN gjorde utflykter även till nöjesparken på andra sidan Nybroviken. ”Matroser i Gröna Lund I” ställdes ut på Skånes konstförenings höstutställning i Malmö i december 1917 och blev då såld, varför den inte var med i utställningen ”Sjömanskompositioner”. ”Matroser i Gröna Lund II” målades först i april 1918. Enligt GANs exakta datering på kilramens baksida avslutades målningen den 19/4 1918. GAN har där också skrivit den ursprungliga titeln ”Sjömän i Gröna Lunds tivoli II” men ändrade titeln till ”Matroser i Gröna Lund II” när han ställde ut målningen i den så kallade Februarigruppens utställning på Liljevalchs kosthall i februari 1919 (nr 343 i katalogen). Sedan dess har den märkvärdiga målningen mig veterligen aldrig varit utställd, så det är smått sensationellt att den dyker upp nu igen efter nästan hundra år!

De båda versionerna av ”Matroser i Gröna Lund” har visserligen samma inspirationskälla men skiljer sig starkt åt i utförandet. ”Matroser i Gröna Lund II” är betydligt större än nr I och formligen vimlar av sjömän, både blåa och vita, en veritabel apoteos över dessa ”havens riddare”, som GAN kallade dem. Aldrig har GAN målat så många sjömän på någon annan tavla, totalt 23 stycken! Perspektivet är kubistiskt fragmenterat i ytplaner, där GAN på ett lekfullt avspänt vis liksom lagt pussel med sjömännen i olika aktioner på nöjesfältets skiftande attraktioner. Man ser två sjömän i mitten i ett styrkeprov med en klubba, där det gäller att komma upp till siffran 100 överst i bilden. I kontrast mot denna röda vertikala form ser man till höger en kraftig blå spiral, som försvinner upp i rymden, en väldig rutschbana nära Lustiga Huset, vars kurvade röda former kan ses både till höger och vänster i målningen. Under den röda formen till höger ser man tre vita sjömän och under dem en cigarettrökande matros, som viftar med sin vita mössa. Längst ner i bilden tre blå cigarettrökande sjömän böjda över en bardisk, ovanför dem ordet TIVOLI och till vänster en färgglad måltavla och ovanför denna i sin tur tre blå matroser i färd med att skjuta prick. Den kurvade röda formen med fyra matroser ovanför dem är förmodligen en del av Lustiga Huset, och strax ovanför till höger sitter två sjömän på karusellhästar.

Allt som allt är ”Matroser i Gröna Lund II” sprängfylld av detaljer med sjömän, som roar sig på olika vis i det välkända nöjesfältet på Djurgården. Ändå håller målningen ihop tack vare sin strama struktur av vertikaler och varandra korsande diagonaler samt den för GAN karaktäristiska sicksackformen. Den av GAN med rytmiskt upprepade svarta kvadrater målade ramen bidrar också till sammanhållningen. Den mest avvikande formen är den mörkblå spiralformen, som skapar en spänningsfylld dynamik i målningen.

Det är tankeväckande att GAN målade den humoristiskt avspända ”Matroser i Gröna Lund II” strax efter sitt största och allvarligaste kraftprov under de tre åren i Stockholm 1916-19, den drygt 3,5 kvadratmeter stora målningen ”Skapelsen”, utförd under första delen av april 1918 och strax före en annan stor målning, nämligen ”Maskinarbetaren”. Dessa tre målningar i april 1918 visar modernistpionjären GAN på höjden av sin variationsförmåga och skapande fantasi.

Jan Torsten Ahlstrand

Lund i september 2015