Ei yhteyttä palvelimeen
Online-teemahuutokaupat
Barbie and friends E1136
Huutokauppa:
Chinese Works of Art F512
Huutokauppa:
Curated Timepieces – December F530
Huutokauppa:
A Designer's World E1138
Huutokauppa:
International Modernists F601
Huutokauppa:
Milić od Mačve 7 paintings F592
Huutokauppa:
Helsinki Design Sale F612
Huutokauppa:
Helsinki Spring Sale F613
Huutokauppa:
Live-huutokaupat
Contemporary Art & Design 662
Huutokauppa: 15.−16. huhtikuuta 2025
Important Timepieces 663
Huutokauppa: 15. huhtikuuta 2025
Modern Art & Design 664
Huutokauppa: 20.−21. toukokuuta 2025
Important Spring Sale 665
Huutokauppa: 11.−13. kesäkuuta 2025
294
649982

Edouard Boubat

(Ranska, 1923-1999)
Lähtöhinta
20 000 - 25 000 SEK
1 790 - 2 230 EUR
1 820 - 2 270 USD
Vasarahinta
Ei myyty
Kuuluu jälleenmyyntikorvauksen piiriin

Lain mukaan ostaja maksaa tästä taideteoksesta taiteilijapalkkion. Enimmäismaksu on 5 %. Mitä korkeampi myyntihinta, sitä pienempi prosenttiosuus. Lisätietoja tästä laista:

Taiteen jälleenmyyntikorvaus Suomen : Kuvasto
Taiteen jälleenmyyntikorvaus Ruotsissa: BUS

Tietoa ostamisesta
Kuvan käyttöoikeudet

Tämän tietokannan taideteokset ovat tekijänoikeudella suojattuja, eikä niitä saa kopioida ilman oikeudenhaltijoiden lupaa. Teokset kopioidaan tässä tietokannassa Bildupphovsrättin lisenssillä.

Edouard Boubat
(Ranska, 1923-1999)

"Orleans, France", 1977

Signed E Boubat. Also signed Edouard Boubat on verso. Vintage. Gelatin silver print, image 35.5 x 24.2 cm.

Alkuperä - Provenienssi

Rapho, Paris, 1981.
Camera Obscura, Stockholm.
Collection Karin & Lars Hall.

Näyttelyt

Camera Obscura, Stockholm, "Edouard Boubat", 16 May - 18 June 1981.

Kirjallisuus

Edouard Boubat, "Intimacies", 1980, illustrated pl. 13.

Muut tiedot

Edouard Boubat (1923–1999) är en humanist med kamera som aldrig tappade tron på mänskligheten och vars drivkraft var att göra vardagen poetisk, medveten om att Dantes himmel både är tråkigare och svårare att berätta om än hans helvete.
Det finns en värme och närhet i Edouard Boubats bilder. Och i motsats till hans landsman Henri Cartier-Bresson handlar det inte om ”det avgörande ögonblicket”, inga dramatiska skeenden utan vardagliga, djupt mänskliga 1/125-delar av en sekund, skildrade av en närvarande medmänniska med en sliten Leica och Tri-X.

Mer än någon annan förkroppsligar Edouard Boubat den klassiska franska fotografin. Han växte upp i Paris, fotografins huvudstad efter kriget, och arbetade i unga år som fotogravör på en konsttrycksateljé. På lediga stunder vandrade han på Paris gator och satt på stadens caféer tillsammans med andra gatufotografer som Izis, Doisneau och Brassaï … Boubats första bild blev också hans mest berömda. Den togs 1946, anses symbolisera andra världskrigets slut och visar en liten flicka i en Paris parker klädd i vissna löv.
Efter kriget fick Parisfotograferna sällskap av en handfull svenska fotografer, däribland Tore Johnson, Rune Hassner och Jan Delden som alla kom att tillhöra Boubats vänkrets.
1951 fick Edouard Boubat ett erbjudande av tidskriften Réalités som han inte kunde tacka nej till; att resa vart han ville i världen för att göra sina poetiska reportage. Han undviker krig och katastrofer och fokuserar istället på att människan är god och att kärleken är det viktigaste i livet.

I slutet av femtiotalet intervjuade Aftonbladets Kurt Bergengren Edouard Boubat och vandrade en kväll med honom i Kungsträdgården i Stockholm: ”Han fotograferar de vackra flickorna i allén, och han gör det med en högtidlig säkerhet som ger honom förtjusta leenden tillbaka. Aldrig skymten av misstänksamhet kring hans kamera. Inte nyfikenhet heller, De som märkte att han fotograferade bytte med fotografen en blick av hemligt samförstånd: aha, vi har gjort en bild ihop.” Själv talade Boubat tacksamt om sina ”stulna ögonblick”, en stillsam fotografi i dess ädlaste form: ett budskap från människa till människa.
1967 visade Moderna museet i Stockholm Edouard Boubats fotografier på utställningen ”Ögonblick av lycka” och 1988 fick han Hasselbladspriset, som delas ut till ”en särskilt förtjänt fotograf”.
Per Lindström