Gösta Adrian-Nilsson

GAN:s unika målning "Sjömannens hemkomst" uppvisar stark dragning till Fernand Légers maskinkubism, även kallad "tubism". Underskattad som konstnär och besviken på Sverige anlände GAN till Paris den 4 juni 1920 för att få ny kraft och inspiration genom att "ösa ur konstens friska källor". I Berlin hade han sett och beundrat Fernand Légers målningar och genom att strategiskt hyra bostad i samma hus som Légers ateljé på 86, rue Nôtre-Dame-des-Champs hamnade han mitt bland kubismens avantgardemålare i Montparnasse. På Frankrikes nationaldag skedde så det första efterlängtade mötet med Léger som sedan följdes av ett stort utbyte och samröre konstnärerna emellan. De båda geometriskt intresserade konstnärerna fann varandra omedelbart och för GAN betydde mötet en omorientering mot ett mera syntetiskt måleri. Légers maskinkubism gjorde starkt intryck på GAN, men han blev dock aldrig hans epigon! GAN:s splittrade bildelement från 1910-talet med kringflygande delar samlades under Légers påverkan och blev nu tyngd och volym i kompositionen. Ytfördelningen blev klarare och färgerna dämpades, men den starka rörelsen från Berlin-tiden blev kvar. Senare i livet betecknade GAN åren i början på 1920-talet i Paris som lyckliga, han kom att skapa en alldeles egen personlig form med påverkan från den franska kubismen. Hans måleri uppmärksammades ofta av pressen och han blev en av få svenskar som som omnämndes i internationella uppslagsverk om modern konst. Kvinnan som motiv är minst sagt sällsynt, nästan exceptionellt i GAN:s måleri. Däremot är tolkningen av kubismens former och färgvalet typiska för GAN i"Sjömannens hemkomst" och för hans år i Paris. Som ofta uppvisar GAN en mjukare formvärld än Léger som använder hårdare och mer maskinella former. Dock har säkert studiet av Légers kvinnliga modeller i rörkubistiska former gett GAN inspiration, vilket t. ex. känns tydligt när man jämför "La femme couchée" (Léger 1920). Motivet rymmer även en stor portion av GAN:s ganska speciella humor, mannen som kikar in genom fönstret kan ju vara den hemvändande blivande barnafadern, men skulle även kunna vara den försmådde kavaljeren. I GAN:s kubistiska tappning blir kvinnan mer en maskin som har till uppgift att bära barn i sin kropp! Genom fönstret återfinns dock ett välbekant GAN-attribut, skeppet. Konstnären börjar berätta en historia för oss, som vi själva får avsluta. Kulturen i Lund har en blyertsteckning med samma motiv, utförd 1922.