Ed Ruscha

Ed Ruschas (f. 1937) namn har blivit nästintill synonymt med den amerikanska popkonsten och den rörelse som så monumentalt omdefinierade konstbegreppet. Vägen till konsten var inte självklar. Intresset för bilden väcktes genom seriealbum och tecknade serier. Det var sent 1950-tal och den abstrakta expressionismen, med konstnärer såsom Jackson Pollock, Willem de Kooning och Robert Motherwell, dominerade den amerikanska konstscenen. Ruscha har berättat att han fascinerades av det spontana, att konstnärerna i mötet med färgen och duken skapade på gehör. Det väckte en nyfikenhet hos honom men också tanken på den färdiga bilden, det vill säga att det på förhand finns en tydlig sinnebild av hur det färdiga verket ska se ut.

1960 tog Ruscha examen från Chouinard i Los Angeles och hade studerat design, reklam och teckning. Samma år såg han Jasper Johns ”Target with Four Faces” och mötet blev av avgörande betydelse för honom. Han insåg att den skolning han fått, naturligtvis påverkad av den abstrakta expressionismen, talade emot den symmetriska bilden. Symmetri var ett skällsord och skulle helst undvikas. Ruscha fann däremot den symmetriska bilden högst tilltalande och säkert fanns det en stark koppling mellan symmetrin och hans intresse för bokstäverna, ordet och den tryckta boken. Tanken att bokstäverna kunde ses helt som abstrakta former fick honom att vilja skapa bilder med ord - inte så mycket för ordens betydelse, som för dess form. Två år senare såg han Andy Warhols utställning på Ferus Gallery och insåg att det han mötte stod för något fullkomligt annorlunda mot allt han tidigare sett. Året därpå fick han sin första separatutställning på samma galleri och visade bland annat ”Annie”och ”Large Trademark with Eight Spotlights”.

Det aktuella verket ”Stains” är från 1970. Ett par år tidigare, 1967, hade Ruscha visat sina första gunpowder drawings på Alexandre Iolas Gallery i New York, hos samme gallerist som gjorde Andy Warhols allra sista utställning ”Last Supper” i Milano 1986. (Iolas som gallerist är för övrigt högaktuell denna vår med hyllningsutställningen ”Alexander the Great” på Paul Kasmin Gallery i New York.) ”Stains” ingick 1972 i en separatutställning på Janice C Lee Gallery i Houston. Verket har också proveniens från legendariska Leo Castelli, där den köptes in av nuvarande ägare. Ruscha hade redan under sent 1960-tal experimenterat med olika material och skapat bilder med hjälp av kaviar, choklad, tobak, blod och krut. Han återvände dock till just krutet, kanske för den eleganta effekten, och valet av ord baserades i hög grad på ordets form. Ett par år senare, vid mitten av 1970-talet, började Ruscha att arbeta med hela fraser istället för, som tidigare, bara enstaka ord. Verken gick upp i format och olika landskap med bergstoppar och stora vidder agerade bakgrund till mer eller mindre kompletta meningar satta i bildernas förgrunder. Återkommande från 1980 och framåt är användandet av det egna typsnittet Boy Scout Utility Modern, vilket Ruscha utformade med syftet att ha ett typsnitt utan en särskild stil: Han sökte ett typsnitt som saknade stil och referenser. Under hela sitt skapande liv har Ruscha arbetat med flera olika uttryck parallellt. Teckningar, konstböcker, fotografi har funnits som självklara uttrycksmedel i ett konstnärskap där ordet alltid haft sin centrala betydelse. ”Stains” framträder som ett koncentrat av Ruschas konstnärskap och han har som få andra berett den nyfikne möjligheten att omdefiniera förhållande mellan ord och bild.