Helena Blomqvist

Blomqvists bilder är ofta drömlika, ödesmättade och surrealistiska. De väver samman natur och kultur med verkliga och påhittade väsen. Med hjälp av modeller, uppstoppade djur, dockor och rekvisita bygger hon upp en helt egen värld som hon sedan förevigar med hjälp av kameran. De analogt tagna fotografierna förs sedan över till datorn där de komponeras och bearbetas.
Miljöerna i Blomqvists verk är detaljrika och omsorgsfullt skapade. Hennes verk påminner därför ofta om filmiska stillbilder. Bildspråket för många gånger tankarna till den skruvade mörka värld som visas i David Lynch och Tim Burtons filmer. Bilderna är ett slags fabler och mytiska berättelser med sitt ursprung i gamla fotografier men med en koppling till nutiden. I sitt skapande intresserar sig Blomqvist bland annat för filosofiska frågor, drömmar, ensamhet och mänsklighetens uppgång och fall. Hon debuterade med fantasirika bilder av kvinnor i traditionellt manliga hjälteposer, men har med tiden kommit att ägna alltmer tid och kraft till att undersöka de regioner av sagorna och myterna som är mångtydiga, snarare än det heroiska eller spektakulära.
Våren 2012 hade Blomqvist en stor soloutställning på Fotografiska i Stockholm. Förra året hade hon inte mindre än fem separatutställningar och nu senast visades hennes verk i utställningen ”Dreamcatcher” under januari – april på Borås Konstmuseum. Fotografier av Helena Blomqvist återfinns i samlingarna hos bland annat Moderna Museet, Stockholm och Hasselbladstiftelsen, Göteborg.