Nathalie Djurberg

Det ligger i sakens natur att auktionsvärldens konstliv lever med en lätt fördröjning i förhållande till den centrala konstscenen, eller åtminstone avant-gardet. Konstvideons existens och integrerade del av konstutställningar och stora biennaler har blivit en självklarhet de senaste tio, femton åren. Detta är alltså inte särskilt lång tid i ett konsthistoriskt perspektiv, så när nu den videobaserade konsten så sakteliga gör entré på auktionerna kan man förstå att det rör sig om något alldeles speciellt.

Denna gång handlar det om Nathalie Djurberg, född i Lysekil 1978, som idag är en av Sveriges absolut mest framgångsrika konstnärer internationellt. 2009 var hon den enda levande svensk som ingick i den prestigefyllda specialutställningen på Arsenale under Venedigbiennalen. Den andre svensken den gången var Öyvind Fahlström (1928 - 1976). Under våren och sommaren har Djurbergs konst stått i fokus på The New Museum i New York, med separatutställningen ”The Parade” och hennes verk ingår i de mest prestigefulla institutionella och privata samlingar. Djurbergs absoluta kvalitet är hennes lätthet med vilken hon plockar upp välkända i princip kollektiva sagor och myter och formar dem plastiskt (ja, uppenbarligen bokstavligen) till burleska skräckhistorier som berör, rör om och sätter ljuset på såväl maktordningar som djupt liggande rädslor från barndomen.

”Madeleine the Brave” plockar fritt från 1800-talshistorier om pubertala skolflickor som råkar illa ut då de överskrider gränser. Oskulden sätts på prov och utmanas och det som lockar är samtidigt livsfarligt. En av flickorna tar extra stora risker och hamnar till slut i klorna på en björn. En våldsam och mardrömslik leranimation som utan pekpinnar med närmast surrealistiska medel, skildrar vuxenvärldens obegriplighet så som den ter sig för ett nyfiket men samtidigt skräckslaget barn.

I ”The Mad Tea Party” är referensen ännu mer uppenbar: Alice i underlandet. Men vad har hänt här då? Den tokroliga kaninen från klassikern är förvandlad till pratsjuk tråkgubbe och lilla glada blondinflickan Alice är här en bedagad madame som snart visar sig ha sällskap av ytterligare en, som gömt sig under bordet för att uträtta oanständigheter. Det hela slutar i en chokladkatastrof.

Djurberg är en orädd och omedelbart medryckande berättare, en sagotant, vars rövarhistorier man inte vill missa, hur otäcka de än är. Leran och filmen är hennes “palett”, som hon hanterar precist och mästerligt. Djurberg bor och arbetar i Berlin och gick ut Konsthögskolan i Malmö 2002. Hon har haft en mängd separatutställningar runt om i världen, varit nominerad till Carnegie Art Award och ingått i Moderna Museets Modernautställningen både 2006 och 2010.