Ei yhteyttä palvelimeen
Online-teemahuutokaupat
Barbie and friends E1136
Huutokauppa:
Chinese Works of Art F512
Huutokauppa:
Curated Timepieces – December F530
Huutokauppa:
A Designer's World E1138
Huutokauppa:
International Modernists F601
Huutokauppa:
Milić od Mačve 7 paintings F592
Huutokauppa:
Helsinki Design Sale F612
Huutokauppa:
Helsinki Spring Sale F613
Huutokauppa:
Live-huutokaupat
Contemporary Art & Design 662
Huutokauppa: 15.−16. huhtikuuta 2025
Important Timepieces 663
Huutokauppa: 15. huhtikuuta 2025
Modern Art & Design 664
Huutokauppa: 20.−21. toukokuuta 2025
Important Spring Sale 665
Huutokauppa: 11.−13. kesäkuuta 2025
173A
355205

Otto G Carlsund

(Ruotsi, 1897-1948)
Lähtöhinta
300 000 - 350 000 SEK
26 800 - 31 300 EUR
27 200 - 31 800 USD
Vasarahinta
570 000 SEK
Kuuluu jälleenmyyntikorvauksen piiriin

Lain mukaan ostaja maksaa tästä taideteoksesta taiteilijapalkkion. Enimmäismaksu on 5 %. Mitä korkeampi myyntihinta, sitä pienempi prosenttiosuus. Lisätietoja tästä laista:

Taiteen jälleenmyyntikorvaus Suomen : Kuvasto
Taiteen jälleenmyyntikorvaus Ruotsissa: BUS

Tietoa ostamisesta
Lisätietoja ja kuntoraportit
Johan Jinnerot
Tukholma
Johan Jinnerot
Asiantuntija taide ja vanhempi maalaustaide
+46 (0)739 400 801
Otto G Carlsund
(Ruotsi, 1897-1948)

"Amour Divin"

Signed Otto G Carlsund and dated Stjärnhof 1931-33. Ink 102 x 34.5 cm.

Alkuperä - Provenienssi

The collection of Mrs Margareta (Alexandra) Carlsund.
Subsequently in private collection, Stockholm.

Näyttelyt

Norrköpings museum, "Otto G. Carlsund 1897 - 1948", 17 November 1968 - 12 January 1969, cat No 52, page 20.
Malmö museum, "Otto G. Carlsund 1897 - 1948", 13 April - 11 May 1969, cat No 52, page 16.
Liljevalchs Konsthall, Stockholm, "Otto G Carlsund", 22 September 2007 – 6 January 2008.

Kirjallisuus

Oscar Reutersvärd, "Otto G. Carlsund", 1988, reproduced page 105.

Muut tiedot

På 1930-talet plågades Otto G Carsund av tvångsidéer som orsakade intensiv ångest och bet sig fast i hans medvetande. Han inbillade sig att franska rättvisan skulle gripa honom och föra honom till Paris, allt p g a den sk "Picasso-affären”. För att lugna ner sig själv kom han på ett sätt att med konstutövande mota sina sjukliga idéer, han började intensivt att teckna och hans sk "Anti-Paranoja-period" inleddes. Oscar Reutersvärd skriver i sin monografi ”Otto G. Carlsund” 1988, sid 104; ”Tack vare denna typ av tecknande, som krävde maximal koncentration och oräkneliga exakt placerade tuschstreck, lyckades Carlsund med sin privatterapi. Han tvingade sig in i halvautomatiska perseverationsakter, som påminner i mycket om Jackson Pollocks nästan medvetslösa färgstänkningsprocedurer”.

Carlsund täckte sina papper med tuschstreck tills han uppnådde den rätta gråtonen, för helsvarta ytor blev arbetet med strecken obegripligt omfattande. "-Jag gjorde väl sammanlagt miljarder tuschsteck de åren. Det blev massor av teckningar. Gud vete vart de flesta tog vägen", kommenterar han själv perioden.
Oscar Reutersvärd fortsätter; Denna produktion som kommit att kallas "tusenstrecksteckningarna", är utan tvivel en av höjdpunkterna i Carlsunds konstnärskap. Den absoluta kulminationen -och abrupta avslutningen – i detta paranojabekämpande tecknande blev hans ”Amour divin” med makan Margareta "Alexandra" (Carlsunds smeknamn på sin ungdomsvän tillika hustru sedan början av 1930-talet) figurerande som kärlekens personifikation och föreställande att vara skulpterad i marmor”.
När han påbörjade arbetet beräknade han att den skulle "skänka honom drygt femhundra hälsosamma arbetstimmar". "Amour Divin" blev konstnärens väldigaste, men ofullbordad, mentalt-terapeutiska produkt, uppbyggd av miljontals tuschstreck. Under det avslutande arbetet med den kring skulpturnischen löpande rundstaven, och efter nära femhundra timmars tecknande, släppte konstnärens ångest och han ställde undan sitt verk utan att avsluta det; "En dag släppte min ångest totalt. Jag var botad från paranojan och slutade strecktecknandet".
Carlsunds avsikt var att tuschteckningen skulle utgöra nummer ett i en svit om tre pannåer. De två övriga skulle bli "Envie humaine ("Den mänskiliga avundsjukan") och "Injustice infernale (Den infernaliska orättvisan)". Carlsund tänkte sig att triptyken skulle vara en fonddekoration i en filosofisk akademi och beskrev sin tanke så här; "Avsikten är att nå en tidlös form, utan lokala, raciala och individuella särdrag. Den skall vara expressiv, d v s i sitt uttryck endast motsvara det tänkta, abstrakta innehållet, i detta fall den översinnliga kärleken". Otto G. Carlsund, januari 1938