Ernst Billgren

”Vad är konst?

Kort svar:
Vem bryr sig.

Långt svar:
Har svarat lite olika på denna fråga, det korrekta svaret är förstås att det spelar ingen som helst roll, det finns mängder av exempel på lyckade konstnärskap och utmärkt konst som är gjorda innan konstbegreppet uppfanns (någon gång på 1700-talet). Utmärkt konst gjord av folk med de mest skiftande uppfattningar i frågan. Så en vettig definition av ordet är inte till någon som helst hjälp.”

Så skriver Ernst Billgren i ”Vad är konst II – 100 nya jätteviktiga frågor”. Inte förvånande kommer konstnären med ett sådant svar. Så klart, tänker man när man läst det. Eller vänta nu, är det verkligen så enkelt, dyker upp som nästa tanke. Oavsett vilket, så sätter Billgren igång tankeverksamheten hos betraktare och läsare och det kanske är vad han ytterst önskar. Att vi ska reflektera och fundera och komma fram till egna slutsatser, grundade i den egna tankebanan. Att vi ska våga ifrågasätta och ta egna steg i världen - och i konsten. Billgrens mångsidiga konstnärskap spänner över vitt skilda spår såsom måleri, skulptur, scenografi, litteratur, musik, möbler, smycken och film. Inget tycks honom för svårt eller omöjligt, snarare tycks utmaningen i sig ligga som grundplåt för hans konstnärliga aktivitet.

Billgren gjorde avtryck redan som konststuderande på Valand, på tidigt 1980-tal. Han bjöd som junior på skolan in elever, lärare och professorer till en performance i den egna ateljén, under parollen ”Vad är skillnaden mellan bra och dålig konst?”. Billgren har berättat att han blev rejält förvånad över uppslutningen och det slutade med en livlig diskussion där både lärare och elever framförde sina åsikter, med Billgren själv som ett slags dirigent. Det var bara början. Sedan dess har han fortsatt att fascinera och förvåna både den initierade konstpubliken, kritikerkåren samt en bredare allmänhet. Måleri och skulptur har sedan tidigt i Billgren karriär ingått i skön symbios. Tidigt förekom hans numera kultförklarade djurmålningar omgärdade av skickligt utförda mosaikramar, gärna med ytterligare något nyfiket djur i mosaik som prydde själva ramen. Djuren frigjorde sig också från måleriet och dök upp som fristående skulpturer i mosaik, och senare även i brons.

Den monumentala skulpturen ”Ekorre”, från 2000, visades för första gången i samband med Billgrens omfattande separatutställning på Liljevalchs konsthall i Stockholm år 2000. Sedan dess har den också visats i en skulpturutställning på Sollidens slott, på Öland, en utställning som var ett samarbete mellan kungaparet, Solliden och Vida Museum. Den uppnosiga ekorren har beskäftigt tagit plats på en djurkollegas huvud, vars öron flankerar ekorren som i famnen bär en kyrka. Varför en kyrka? Billgren erkänner ett historiskt intresse, kanske finns kyrkan med som en påminnelse om sådant som historiskt – och fortfarande idag! – enat och splittrat ett samhälle. Inte för att Billgren är politisk, men kanske finns den som en påminnelse om vikten av att tänka fritt. Billgren har endast gjort några få monumentala skulpturer. En annan, som också visades på Liljevalchs, är den stora bronskyrkan som senare köptes in av Stockholm stad i samband med prinsessparets bröllop 2010 och som placerades vid Stockholms ström. ”Ekorre” är en unik skulptur, gjord endast i detta exemplar, och den personifierar mycket av det som vi kommit att definiera som typiskt Billgrenskt; mångtydigheten, lekfullheten och gränslösheten!