Johan Tobias Sergel

Johan Tobias Sergel umgicks gärna i teaterkretsar. Vid Gustav III:s hov, dit han ju själv hörde, befann sig många skådespelare, dansare och övriga teaterfunktionärer. Sergel befann sig ofta i närheten av dem och gjorde med snabb hand livfulla ögonblicksskildringar av deras vardag, även utanför scenen.
En som särskilt tycks ha intresserat Sergel var balettmästaren Louis Gallodier (1733-1803). Gallodier var en fransk dansare som innan han kom till det svenska hovet varit anställd vid Parisoperan. Han ingick i den franska teatergruppen Sällskapet Du Londel som drottning Lovisa Ulrika kallat till Sverige 1753 i syfte att förnya den svenska teaterkonsten. De uppträdde först i Stora Bollhuset och på Drottningholmsteatern, men sedan Bollhusteatern upphöjts till nationalscen 1773 blev Gallodier dess förste balettmästare och chef för Kungliga baletten. När Gustav III:s operahus invigdes 1782 med Johann Gottlieb Naumanns opera "Cora och Alonzo", var det Gallodier som komponerat baletterna. Han låg också bakom balettkompositionerna till flera av Gustav III: dramer, däribland "Gustaf Vasa".
I denna lavering har Sergel karikerat Louis Gallodier under en middag i dennes hem vid Drottningholm den 4 oktober 1795. Värden, av Sergel kallad "Le géneral Gallodier" eller "Harpagon Gallodier" (öknamnet Harpagon syftar på hans snålhet, efter huvudpersonen i Molières komedi "Den girige") visar här prov på en för honom ovanlig generositet. Med en stolt gest överlämnar han nycklarna till vinkällaren till sina törstiga gäster, som med uppenbar förtjusning snabbt skyndar till. I den franska påskriften kommenterar Sergel ironiskt hur sällskapet dricker värden till av högaktning för hans gästfrihet.