Ola Billgren

Ola Billgren upplevde att det var lättare att måla ting än människor. Människor tog större plats i bilden, fångade blicken och väckte frågor genom sin närvaro. Tingen var tysta och infogades med lätthet i det pussel som utgjorde den färdiga målningen. Med föremålen kunde han bilda ytor och kompositioner. De mänskliga figurerna placerade han oftast i bildens periferi. I denna målning finns människan i bildens mittpunkt men kvinnan som person, och de fantasier som betraktaren har om henne, har underordnats de avbildade föremålen.

“I målningarna från 1963 […] och ett par år framöver använde jag i princip tre former för mänsklig närvaro (eller frånvaro): För det första, markerad närvaro, representerad av delobjekt (hand, fot...), för det andra, indikerad närvaro (någon är i närheten, har varit där...), och för det tredje, ställföreträdande närvaro, varvid personen i bilden är en betraktare.” Ola Billgren, ”Målningar 1963-73”, sid 13.

Kvinnan vid bordet är således markerat närvarande, konstnären har fixerat blicken på armarnas rörelse och knäckebrödets färd mot munnen. Duken med det traditionella rutmönstret, som förekommer i flera versioner i hans målningar från de här åren, harmonierar fint med filten eller kappan över hennes axlar. Rutorna plockas upp i tetrapakens tomatröda rombmönster längst fram i bilden.

Billgren uttryckte flera gånger hur hans ambition inte var att måla fotorealistiska verklighetsskildringar utan bilder som uttryckte en idé om verkligheten. Han själv förvånades över betraktarnas nostalgiska iver över att återse ett mjölkpaket eller en inredningsdetalj från barndomen men dessa fyller en viktig roll i konsthistorien och i den kulturhistoriska kontexten. Tingen i Ola Billgrens målningar är alltid valda med omsorg och fungerar som betydelsebärande tecken. Mjölkförpackningen får symbolisera dåtidens framgångsrika svenska industri men refererar även till Lund, Billgrens och tetrapakens hemort. Dess karaktäristiska form blir ett tidsdokument som dessutom får stå som representant för vardagens seder och bruk här i mellanmjölkens land.