Gösta Adrian-Nilsson

Då GAN anlände Paris i början av juni 1920 förstärktes den, redan föregående år, påbörjade omorienteringen mot ett mera syntetiskt kubistiskt måleri. Bidragande orsaker var GAN:s personliga möten med såväl Fernand Léger som Archipenko. Den framstående kännaren av GAN, Jan Torsten Ahlstrand beskriver, med stöd av GAN:s dagboksanteckningar från den 17/7 1920, hur GAN besöker Léger i dennes ateljé och Léger dagen efter avlägger svarsvisit hos GAN. (Jan Torsten Ahlstrand, ’GAN –den store outsidern i svensk modernism’, katalogessä i ”GAN”, Mjellby konstgård/Halmstadgruppens museum, 2002).

En vecka senare gjorde GAN och Léger sällskap en kväll till La Rotonde där ingen mindre än Archipenko anslöt. Ahlstrand skriver, åter med stöd av GAN:s dagbok (24/7): ”Nästa dag, den 23 juli, besökte GAN Louvren i sällskap med Léger och Hoppe. GAN hade varit där flera gånger tidigare och redan då stannat inför Uccellos stora bataljmålning från 1455. Hans beundran för Uccellos geometriskt förenklade måleri med kontrasten mellan de starka färgerna i förgrunden och den ytmässiga mörka bakgrunden delades helt av Léger, medan den berömda Mona Lisa avfärdades som ’en brunfernissad fotografi’ av den franske kollegan. GAN och Léger såg Uccellos mästerverk som ett slags kubism på 1400-talet”. (Ahlstrand, 2002).

Uccellos målning kom att verka som en stark inspirationskälla till den målning, av Ahlstrand kallad GAN:s ”opus magnum i Paris”, vilken utfördes 1924 och inledningsvis gick under titeln ”Spjutkastaren”. Ahlstrand skriver om denna avslutande fas av GAN:s paristid: ”Ända från 4 maj till 27 juli pågick sommarolympiaden i Paris. […] GAN målade sin olympiske spjutkastare efter olympiadens slut, som en sammanfattning av och hyllning till Parisolympiaden. ’Spjutkastaren’ är ett mellanting mellan en medeltida riddare med lyftad lans och en modern idrottsman, en robotliknande hybrid mellan människa och maskin med ett markerat manligt organ. De många lansarna/spjuten vid sidan av den framstörtande idrottsmannen är, liksom den mörka bakgrunden, inspirerad av Uccellos bataljmålning på Louvren. Olympiadens mångfald är antydd genom bl. a. två stavhoppare, ett gevär och nationsflaggorna till höger. Nere i högra hörnet ser man en bister cigarettrökande profil med grå keps, sannolikt ett förtäckt självporträtt av GAN som från sin åskådarplats iakttar den spännande kampen. Sju år senare, 1931, skänkte GAN ’Spjutkastaren’ till Kulturen i Lund och ändrade då namnet till ’Olympiad(en)’ ”. (Ahlstrand, 2002).

”Olympiad (Spjutkastaren)” har sedan dess kommit att betraktas som ett nyckelverk av GAN, ofta omnämnt samt avbildat i litteratur och även flitigt förekommande i viktiga utställningssammanhang. I samband med den stora GAN-utställningen 1984 (Liljevalchs Konsthall, Stockholm samt Malmö Konsthall) användes målningen både till utställningsaffischen och till katalogomslaget. Katalognumret utgör en av två kända skisser till den stora oljemålningen där den andra, liksom oljemålningen, ingår i samlingarna på Kulturen i Lund. Akvarellens komposition överensstämmer, i stort sett med oljemålningen med undantag av några viktiga detaljer. Bland annat saknar katalognumret den rökande profilen i nedre högra hörnet samt geväret vilket i stället fått ge utrymme för vad som förefaller vara en del av arenan. Katalognumret uppvisar även en grupp om tre atleter, vilka saknas i oljemålningen, samt staden Paris stadsvapen vilket kröns av orden ”Jeux Olympiques” samt flankeras av ordet ”Paris” samt dateringen 1924. En avslutande viktig detalj är att i katalognumret bär spjutkastaren, till skillnad från oljemålningen, den svenska flaggan på sitt bröst.