Serge Poliakoff

Serge Poliakoff tillhör de absolut främsta företrädarna för det abstrakta måleriets utveckling under perioden efter det andra världskriget. Född i Moskva år 1900 flydde Poliakoff Ryssland i samband med den ryska revolutionen 1917 varefter han så småningom hamnade i Paris 1923. Studier vid såväl Académie Forchot som Académie de la Grande Chaumière 1929 följdes av ytterligare fortbildning vid Slade School of Fine Art i London, 1935.

Efter återkomsten till Paris stiftade han bekantskap med Kandinsky och makarna Delaunay. Poliakoffs måleri ansluter därefter till det nya abstrakta måleriet i verk med betonad ytmässighet, vilken kunde präglas av geometrisk-linjära formförhållanden, men även ofta enbart koncentrerades på samspel samt motsättningar mellan färgmassor.

Poliakoff kom snart att betraktas som en av de viktigaste företrädarna för den s.k. Ecole de Paris. Åren 1938-45 ställde han regelbundet ut på Salon des Indépendants, därefter hörde han till Salon des Réalités Nouvelles mest uppmärksammade utställare. Poliakoffs ställning som ett av de främsta namnen inom det abstrakta måleriets avantgarde förstärktes under efterkrigstiden. Sina tidigare positioner lämnade han till fördel för en egenartad utveckling som sökte det fundamentala i färgen genom konstruktioner av måleriskt gestaltade, överlappande färgytor.

Åren närmast efter kriget gjorde Poliakoff sin palett påfallande mörkare och målade i dämpade, diffusa ockra- och jordfärger i en medveten önskan att motverka en alltför dekorativ samt brokig verkan av sina abstrakta strukturer. Dessa, eventuellt med insprängda enstaka mer färglysande element, kännetecknade hans måleri till mitten av 1960-talet.

I början av 1950-talet, då Malevitjs arbeten givit honom en stark impuls, utvecklades hans måleri i ett fast och näst intill kanoniskt formförråd vars relativt ensartade karaktär ytterligare underströk själva färgytan samt färgpigmentets sinnliga verkan. Poliakoff drevs av en önskan att lägga tonvikten vid det materiella mer än vid den gestaltande formen. De tidigare skarpa och spetsiga formerna och spelet med kontraster avlöstes av hans karakteristiska block eller stora former som liksom mjukt tonade texturer med spröda avgränsningar hakar sig fast vid varandra i harmoniska och stilfärdiga kompositioner.

Katalognumret, ”Composition taches rouge et jaune”, är utfört 1954 och är ett mycket gott exempel på Poliakoffs måleri som det ter sig under denna, för konstnären, så viktiga period. Målningens proveniens är, också den, av det intressantare slaget då den tidigare ingått i den välkände Myran Eknayans samlingar. Myran Eknayan (1892-1985) var diamanthandlare och hade en juvelerarfirma på anrika Place Vendôme i Paris. Eknayan var en stor och känd samlare av klassiska antikviteter, gärna från Château de Versailles, samt verk av gamla mästare och konst fram till och med impressionisterna: Monet, Manet, Renoir, Degas och Bonnard. Till detta kom även skulpturer av Rodin och Claudel.

När Eknayan träffade Jacqueline Delubac, uppburen aktris tillika tidigare hustru till teatermannen Sacha Guitry, fylldes hemmet även av samtida konst: Léger, Braque, Picasso, Modigliani, Poliakoff, Dufy och Bacon. Jacqueline kom själv från en förmögen familj med sidenväverier i Lyon. Paret levde ett tiotal år tillsammans och deras berömda konstsamling var i allra högsta grad levande. Paret köpte samt sålde objekt och delar av samlingen byttes ut efterhand. 1985 beslöt makarna att avyttra en betydande samling verk av Serge Poliakoff. 14 verk försåldes genom auktionsfirman Ader, Picard, Tajan på Hôtel Drouot i Paris den 22 mars 1985.

Efter makens död, blott några månader efter denna auktion, betalade Jacqueline Delubac-Eknayan arvsskatten – de var båda två barnlösa – med ”Le déjeuner sur l’herbe” av Manet genom en så kallad ”dation”! ”Dation” är ett sätt att kunna betala höga arvsskatter, på initiativ av André Malraux i egenskap av kulturminister 1968, för att betydande konstverk i privata samlingar skulle tillfalla de franska museerna. Verket är idag ett av de absoluta huvudnumren i samlingarna på Musée d’Orsay.

År 1992, fem år innan hon avled efter att ha blivit påkörd av en cyklist, beslutade Eknayans änka att testamentera 34 verk av de mest betydande franska mästarna till Musée des Beaux-Arts, Saint-Pierre, i sin födelsestad Lyon.

”Composition taches rouge et jaune” tillhör de betydande verk vilka försåldes på den ovan omnämnda auktionen i Paris 1985. Verket är i sig inte bara ett utmärkt exempel på Poliakoffs måleri när det är som bäst utan även ett kulturhistoriskt intressant objekt i egenskap av att tidigare ha ingått i ”Collection Eknayan”.