Adolph Tidemand
"Brudepynting"
Signerad A. Tidemand. Troligen utförd i Düsseldorf i november 1870. Uppfodrad duk 84,5 x 66 cm.
Alkuperä - Provenienssi
Privat svensk samling (omkring sekelskiftet 1800/1900).
Därefter i arv inom familjen till nuvarande ägare.
Kirjallisuus
(Troligen) Lorentz Dietrichson, "Adolph Tidemand, hans Liv og hans Vaerker. Et Bidrag til den norske Kunsts Historie. Vol. II. Tidemand og den nordiske Kunstskole i Düsseldorf (1850-1876)", 1879, omnämnd sid 112, upptagen i "Fortegnelse over Adolph Tidemands Arbejder, A. Kronologisk Fortegnelse, 10. Tidemands sidste, historisk-religiöse Periode 1867-1876" under år 1870, sid 205 som kat nr 690 (" 'Brudepyntning paa Staburet', V. Gjentagelse af det Dahlgrenske Exemplar. Ddf. Novb. 1870. Afsendt 2den Novb. Kjöbt af Kunsthandler Lepke i Berlin. Pris 1865 Kr. 28'' h. 21 1/2'' br. (303).").
Se även under "B. Systematisk Fortegnelse, grupperet efter Vaerkernes Indhold, III. Folkelivsbilleder", sid 214.
Jfr kat nr 659-662 under år 1870, sid 204 (" 'Brudeslaatten' (saa kaldet efter Björnsons over disse fire billeder digtede Fortaelling af dette Navn). Cyklus af 4 Billeder. Ddf. Bestilde 20de Juni 1868. Kompositionen begyndt 19de Sept. 1868, Kartonerne paabegyndte 28de Decb. 1868, utstillede i Ddf. hos Schulte 15de Juni 1870, afsendt 7de Juli. Ejedes af Gross. Bengt Dahlgren i Göteborg. Ved hans Död ifölge Testamente tillh. Göteborgs Musaeum. Pris 10.000 Kr. (298-301); 660 *2 'Brudepyntning paa Staburet' IV. Overmalet 25de Jan.-21de Febr. 1870. Foranderet Komposition. 42'' h. 32'' br. (299).").
Jan Askeland, "Adolph Tidemand og hans tid", 1991, jfr Göteborgs Konstmuseums version av motivet, omnämnt sid 299 samt avbildat sid 301.
Muut tiedot
Katalognumret är med största sannolikhet identiskt med det av Lorentz Dietrichson, i dennes verksförteckning över Tidemands arbeten, upptagna arbetet "Brudepyntning paa Staburet", V. Enligt Dietrichson utfördes denna femte och sista version av motivet i Düsseldorf i november 1870 som en replik av den fjärde versionen vilken, i sin tur, var beställd av grosshandlare Bengt Dahlgren i Göteborg. Dahlgren var sedan tidigare ägare av följande två målningar ur Tidemands produktion "Björnejegerens hjemkomst" och "Fanatikerne". Jan Askeland skriver i "Adolph Tidemand og hans tid", 1991: "Den svenske samleren Bengt Dahlgren i Göteborg önsket til en sal i sitt nyoppförte hus fire folkelivsbilder av Tidemand. Tidemand valgte å lage noe vi naermest må betegne som forkortet utgave av 'Norsk bondeliv' i Oscarshall. Han fremstilte en kjaerlighetshistorie med motivene 'Det förste möte', 'Brudepynting på stabburet', 'Brudeparet trer ut av kirken' og 'Foreldrenes besök hos de unge'. Brudepyntingen var fjerde utgave av dette motiv". Askeland, återigen, förtydligar bakgrundshistorien vilken omgärdar Dahlgrens beställning: "Grosserer Bengt Dahlgren i Göteborg [...] bestilte sommeren 1868 av Tidemand fire norske folkelivsbilder til et rom i sitt nye hus. I billedserien, som ble fullfört i 1870, tok Tidemand i tre av bildene opp motiver som han hade benyttet tidligere, men han gav dem til dels en ny utforming. [...] " 'Brudepyntingen', en ny versjon av et tema Tidemand hadde brukt allerede i 1860 og hatt stor suksess med i Frankrike, og som han i alt behandlet fem ganger".
Bildsviten "Brude-Slaatten" besitter ett särskilt kulturhistoriskt intresse eftersom Björnstjerne Björnson år 1872 skrev en litterär framställning inspirerad av målningarna. Denna berättelse kom också att ge namn till bildsviten. Motiven vilka, likt katalognumret, ingår i Tidemands sena produktion beskrivs av Dietrichson som präglade av starkt dekorativ hållning med rena lokalfärger där ljusdunklet spelar en högst underordnad roll. Klart framstår att motivet med dess för Tidemand emblematiska motiv är ett högintressant arbete av konstnären.