Ei yhteyttä palvelimeen
Online-teemahuutokaupat
Ceramic design by Kyllikki Salmenhaara E1118
Huutokauppa:
Carl Oscar Borg – Depicter of the American West F582
Huutokauppa:
Franco Costa F574
Huutokauppa:
A Worldwide Private Collection F579
Huutokauppa:
Japanese Prints & Works of Art F511
Huutokauppa:
Classical Antiques F577
Huutokauppa:
Helsinki Winter Sale F504
Huutokauppa:
Selected Gifts E1128
Huutokauppa:
137
159713

August Strindberg

(Ruotsi, 1849-1912)
Lähtöhinta
500 000 - 700 000 SEK
44 200 - 61 900 EUR
45 200 - 63 300 USD
Vasarahinta
860 000 SEK
Tietoa ostamisesta
August Strindberg
(Ruotsi, 1849-1912)

Landskap från Sandhamn med Korsö fyr, 1873

Utförd 1873. Duk uppklistrad på pannå 25,5 x 33,5 cm. På skyddspapper a tergo påskrift i blyerts: "Oljemålning av August Strindberg på Sandhamn 1873 (T. Eklund) [docent Torsten Eklund, tidigare chef för Strindbergsmuseet, Stockholm]".

Alkuperä - Provenienssi

I gåva från konstnären till tullinspektorn Ossian Ekbohrn, Sandhamn.
Därefter i Fru Elsa Bolldén-Åhgrens samlingar, Stockholm (i arv från Ekbohrn).
Därefter i arv till nuvarande ägarens mor.
Sedemera i arv till nuvarande ägaren.

Muut tiedot

Katalognumret utgörs av en hittills, näst intill, okänd målning av August Strindberg vilken dessutom är en av konstnärens allra tidigast utförda alltjämt bevarade oljemålningar. Målningen är utförd på Sandhamn någon gång mellan oktober och december 1873. Göran Söderström skriver i 'Det mogna 70-talsmåleriet' i "Strindbergs måleri", 1972: "Från Sandhamn hade tullinspektoren Elias Sehlstedt erövrat staden med sina skärgårdsskildringar i ord och bild: han var förutom poet en av våra tidigaste skärgårdsmålare. Strindberg hade vid ett hyllningsbesök hos Sehlstedt 1868 förälskat sig i det lilla idylliska samhället långt ute i havsbandet, befolkat med enkelt och okonstlat sjöfolk. Genom Martin Nyström visste han, att en telegrafisttjänst erbjöd mycket fritid för konstnärligt arbete men ändå en säker om än knapp försörjning. Trots att han naturligtvis inte givit upp sin litterära verksamhet är det uppenbart att Strindberg på Sandön i första hand tänkte ägna sig åt måleriet. [...] De målningar som med full säkerhet kan dateras till Sandhamnstiden 1873 är liksom Kymmendömålningarna mycket små och utförda på tunn, kornig brun papp. [...] Två små studier av brytande vågor (plansch 4 och 5) under ovädershimlar är förvånande friska och okonventionella i jämförelse med vad vi känner till av svenskt marinmåleri från denna tid [...] Samma friskhet kan man emellertid ibland återfinna i de samtida målarnas direktstudier: man måste räkna med att också Strindberg betraktade dessa små målningar som studier, inte som utställningsbara konstverk. Det är uppenbart att Strindberg ännu inte riktigt behärskar oljefärgen som material; målningarna skulle med fördel ha kunnat utföras i akvarell. En något större målning (plansch 6) visar ett säkrare handlag med materialet trots ett mera konventionellt utförande".

Samtliga målningar i det ovan citerade resonemanget härstammar från Strindbergs nära vän på Sandhamn, Sehlstedts efterträdare Ossian Ekbohrn, och gick senare i arv till fru Elsa Bolldén-Åhgren i Stockholm, innan hon donerade dem (i sällskap med en fjärde målning, se Göran Söderström, 'Katalog över August Strindbergs målningar och skulpturer' i "Strindbergs måleri", 1972, kat nr 4-7, sid 330-331) till Nordiska museet. Fru Bolldén-Åhgrens fyra målningar är remarkabla genom att de länge utgjorde samtliga kända, av Göran Söderström förtecknade målningar, vilka ska ha utförts av Strindberg under dennes sejour på Sandhamn 1873. Katalognumret tillhör samma arv med Strindberg som traderad upphovsman och torde, vilket styrks av dess proveniens, vara ytterligare ett motiv utfört på Sandhamn detta år.

Göran Söderström, återigen, skriver: "Några odaterade målningar torde kunna härröra från denna period. De skiljer sig från de tidigare genom att vara målade på duk; som framgår av breven till Fahlstedt hade Strindberg emellertid redan hösten 1872 använt detta mera professionella underlag. Målningarna har dock även i övrigt en mer professionell karaktär; Strindberg behärskar nu bättre oljefärgen som material. Den största av dukarna bär för första gången en signatur på framsidan: det är inte längre en studie, utan en färdig målning". Söderström konstaterar också att Strindberg i dessa tidiga verk uppvisar en "strävan efter naturalism" vilket ofta medför att målningarna präglas av en "karaktär av kolorerad teckning". Göran Söderström, än en gång: "En annan målning har inte samma romantiska stämning, snarare en realistisk grundton, men visar en ganska avancerad teknik". Resonemanget i fråga gäller målningen "Skär med fyr" (osignerad oljemålning på duk, 12,5 x 31 cm, utförd på Sandhamn 1873 eller i Stockholm 1873-74; Göran Söderström, "Katalog över August Strindbergs målningar och skulpturer", 1972, kat nr 9, sid 331, avbildad som plansch 7).

Denna målning, vilken också är en tidig målning på duk, uppvisar kompositionsmässiga likheter med katalognumret. I bägge motiven sträcker sig klipporna in från bildens vänstra kant mot dess mitt. Dessutom innehåller båda kompositionerna fyrar (i katalognumret kan man, förutom Korsö fyr, skönja Blänk- eller Båkfyrar långt ute på klipporna) samt sjömärken. Dessa inslag i katalognumrets komposition skulle sedermera återkomma i Strindbergs expressionistiska måleri 1892 och därefter komma att bli emblematiska inslag i Strindbergs måleri. Goda exempel på hur Strindberg återkom till dessa motiviska kretsar under 1890-talet står att finna i bl. a. "Båkfyr" (privat ägo), "Blänkfyren" (Kungliga Biblioteket, Stockholm), "Stormigt hav. Ruskprick" (Nationalmuseum, Stockholm) samt "Stormigt hav. Slätprick" (Nationalmuseum, Stockholm) vilka samtliga utfördes på Dalarö 1892. Korsö fyr, som hade en viktig symbolisk betydelse för Strindberg, återkom i ett par större målningar 1901; ”Fyrtornet II” och ”Fyrtornet III”. Till skillnad från de senare målningarna med dessa motiv är katalognumret sannolikt målat direkt inför motivet. Den lite annorlunda tekniken ledde till att målningen inte tidigare utställdes tillsammans med de övriga med samma proveniens på Gummesonutställningen 1924 och Nationalmuseum 1949 eller uppfördes i Söderströms verkförteckning 1972.

Katalognumret uppvisar även kopplingar till "Seglare, Sandhamn" (osignerad oljemålning på papp, 15,5 x 26,5 cm, utförd på Sandhamn 1873, tidigare i fru Elsa Bolldén-Åhgrens samlingar, Stockholm; Göran Söderström, "Katalog över August Strindbergs målningar och skulpturer", 1972, kat nr 7, sid 331) vilken avbildar ett fartyg knappt synbart vid horisontens rand. l katalognumret kan man också ana ett fartyg långt ute på havet ur vars skorsten det kommer rök.

Angående de tidiga målningarna från Sandhamn 1873 skriver Göran Söderström: "Om dessa målningar trots allt ligger ganska nära Strindbergs tidigare måleri är språnget desto större till den signerade bilden 'Marin i månsken'. Borta är all strävan efter naturalism, borta all karaktär av kolorerad teckning; det är en ren 'målning' [...] ett starkt självständigt verk, ett expressionistiskt förebud i vår konsthistoria [...] Det är beklagligt att vi vet så litet om dessa intressanta målningars tillkomst: här sviker oss både självbiografien och de samtida källorna. Vi känner inte de led som måste ha legat mellan de ännu ganska konventionella och amatörmässiga Sandhamnsmålningarna och den djupt personliga 'Marin i månsken'. Strindberg nämner i självbiografien flera motiv grupper som återkommer i hans senare måleri, men av vilka vi inte känner några bevarade exempel på l870-talet. Samtidigt talar allt för att han lagt måleriet åt sidan redan före 1870-talets mitt".

Bukowskis ber att få framföra ett tack till docenten i konstvetenskap Göran Söderström för värdefulla synpunkter i samband med katalogiseringen av verket.