John Bauer
"Bergaporten"
Signerad John Bauer. Utförd 1918. Akvarell, tusch, täckvitt och blyerts på papper 23,5 x 24,5 cm.
Näyttelyt
Konstakademien, Stockholm, "John Bauer -Minnesutställning", oktober 1934, kat nr 306.
Muut tiedot
Harald Schiller skriver i ”John Bauer –Sagotecknaren” från 1942: ”Då var det den världsberömde ryske balettmästaren Michail Fokin, som då han 1913-14 gästade Stockholm gav Bauer uppslaget till en balett med motiv ur sagoillustrationerna. Den svenske konstnären skulle skriva libretton och dessutom göra skisser till dekorationer. Huvudrollen skulle Fokin själv utföra på operan i Stockholm.
Helt naturligt blev Bauer utomordentligt intresserad av förslaget. Han satte genast i gång med arbetet och utformade en libretto med namnet ’Bergakungen’. Handlingen rör sig om en ung vallflicka, i vilken stortrollet blir förälskad och för den skull med sitt guld lockar in till sig i berget, där han med alla medel söker få henne att glömma vallpojken. […] Till slut börjar trollens tålamod att tryta och i hotfulla flockar storma de fram emot flickan, som med sina svaga små fingrar söker öppna bergadörrens lås. Med ens springer dörren upp, och där står vallgossen med ett trollsvärd, som han fått av skogsgläntornas härskarinnor grönflickorna. Ett ögonblick äro emellertid trollen nära att segra. Vallgossen släpper sitt mäktiga svärd för att taga flickan i famn med den påföljd, att trollen segervissa storma an. Då bryter solen in genom den väldiga kopparporten och därmed äro de slagna. Motivet är otvivelaktigt väl funnet och skulle i Bauers dekorationer fått en värdig inramning (till musik av Hugo Alfvén). Färgskalan på de två levande utkasten äro hållna i övervägande grårött och ärggrönt. De pelarlika furorna och de monumentalt formade skogsväggarna med i ena fallet den tunga bergporten, i den andra den i skymningen svagt silverglänsande vattenspegeln visa en god teaterdekorations alla förtjänster”.
Katalognumret är, med största sannolikhet, utfört i samband med arbetet inför ”Bergakungen”. Kompositionen i sin helhet framstår som en scenbild eller teaterkuliss. De kolonnliknande flankerande trädstammarna, vilka känns igen från flertalet av Bauers kompositioner, utgör en starkt vertikal verkan vilken tonar ned horisontaliteten i motivet där trollet kikar fram bakom den väldiga tunga bergaporten.
Suunnittelijat
John Bauer was born in 1882 and was a Swedish artist, primarily renowned for his paintings and illustrations in the early editions of the fairy tale collection "Bland tomtar och troll”. Thanks to his magical illustrations of princesses, trolls, and giants, Bauer has significantly influenced our perception of creatures and mythical figures in traditional Swedish stories and Nordic folklore.
Bauer grew up in Jönköping, and a large part of his artistry was inspired by the mystical forests of Småland, where trolls and other beings seemed to emerge from the rocky outcrops. During his years of study, he was fascinated by early German and Italian painting but soon returned to the Swedish fairytale forest. At the Royal Swedish Academy of Fine Arts, he met his future wife, Esther Ellqvist, who often posed as a model and served as inspiration for the princess Tuvstarr in Bauer's works.
Most of Bauer's paintings are created using watercolors, although he has also produced some using oil. By the 1910s, thanks to his fairy tale paintings, Bauer was already an established and beloved artist when he chose to conclude his role as a fairy tale illustrator. In his final years, he explored other imaginative expressions that would shape Bauer's last works, such as "The Dancing Nymphs" and "Blue Eva". John Bauer's final significant painting was created for the auditorium at Karlskrona Girls' School in 1917, an oil painting depicting the goddess Freja, with his wife Esther as a model.
The entire Bauer-Ellqvist family died in a boat accident when the steamer Per Brahe sank during an autumn storm on Vättern on November 20, 1918.