Otte Sköld

Otte Sköld (1894-1958) började sin konstnärliga bana vid Althins målarskola, vid Wilhelmsons målarskola och vid Tekniska skolan i Stockholm 1912-1914. Han bedrev konstnärlig verksamhet i Köpenhamn 1914-1919 och i Paris 1920-1927. Tjänstgjorde som lärare vid Académie Montparnasse och vid Maison Watteau i Paris 1925-1926. Otte Sköld bedrev konstutbildning under en stor del av sitt liv. I Paris under 1920-talet drev han tillsammans med nordiska kolleger Académie Scandinave och vid återkomsten till Sverige 1929 startade han och Åke Pernby Otte Skölds målarskola (från 1949 Pernbys målarskola).

Han utsågs till tillförordnad professor i figurmålning vid Konsthögskolan 1932-1938 och professor i måleri där 1938-1942. Han utnämndes till direktör för Konsthögskolan 1941. Detta mötte stort motstånd från bland andra Isaac Grünewald och skulptören Nils Sjögren. Skölds administrativa förmåga var viktig under krigsåren. Han såg också till att några av landets främsta konstnärer, bland andra Sven Erixson, Eric Grate och Ragnar Sandberg knöts som professorer till Konsthögskolan. Han kvarstannade där till 1950.

Sköld var ledamot av Nationalmuseiutredningen 1944-1949 och ledamot av styrelsen för Stiftelsen Thielska galleriet från 1948. Otte Sköld blev överintendent och chef för Nationalmuseum 1950. Han fick det tydliga uppdraget att skapa ett speciellt museum för den samtida konsten. Åtta år senare, i maj 1958, invigdes Moderna museet i Exercishuset på Skeppsholmen.

Till en början målade Sköld i en kubistisk stil med futuristiska inslag, för att senare bli en representant för den nya sakligheten. Hans huvudverk utgörs av målningar från kaféer och barer i Paris. Till den senare produktion hör kärvare verk av svenska exempelvis skogs- och bymotiv. Auktionens färgstarka stilleben är utfört i det mindre formatet.