Helmer Osslund

I auktionens finstämda verk belyser kvällssolen det rofyllda landskapet i vackra blågröna nyanser. Helmer Osslunds stämningsfulla skildring av den betagande utsikten och färgprakten förefaller medveten och uppsåtlig. Landskapet skimrar i turkosa, skogsgröna och blålila toner. Tillsammans med den forsande älven förmedlar Helmer Osslund en fridfull stämning, vilket förstärker magin under ljumma svenska sommarkvällar.

Norrlands betagande natur var en stor inspirationskälla för Helmer Osslund. Utsikten med sin kraftfulla kolorit och syntetiska bildspråk är ett praktfullt exempel på Osslunds Gauguin-inspirerade och betagande måleri.

Höga kusten och regionen däromkring med sina älvar och fjärdar fascinerade Helmer Osslund. Från de höga utsiktspunkterna hade Osslund fantastisk utsikt och motiven kunde varieras i det oändliga. I boken ”Helmer Osslund” (1937) beskriver Nils Palmgren konstnärens särskilda dragning till regionen:

”Den svenskbottniska kustens kanske fagraste smycke, utmärkt av stolta och vilda, urtida eruptivberg, väna fjordar och smala, fantasifulla insjövatten. Osslund har, då han målat dessa trakter, spelat på ett blidare instrument än eljest och även använt en mildare palett med dominanter mest i gråblått och svartgrått.

Ofta har han här sökt fånga den ljusa, nordiska sommarnatten med silverstrimma över vattnen och guldiga molnflikar, som båda den kommande dagen, eller senhöstkvällen med dess dämpade ljusflöden och dess kontraster mellan mörk barrskog och gyllene lövfång”.

Från dessa trakter valde Helmer Osslund gärna en hög utsiktspunkt som gav en vid utblick över vattnet och naturen. Helmer Osslunds följeslagare, läroverksadjunkten August Anian, har berättat att Helmer Osslund hade stor respekt för de höga bergen och att han därför alltid hade med en följeslagare.