Kan inte nå servern
833
1558113

Erik Olson

(Sverige, 1901-1986)
Utropspris
1 800 000 - 2 000 000 SEK
159 000 - 177 000 EUR
164 000 - 182 000 USD
Klubbat pris
1 800 000 SEK
Omfattas av följerätt

Enligt lag betalar köparen en konstnärsavgift för detta konstverk. Avgiften är som högst 5%. Ju högre försäljningspris desto lägre procentsats. För mer information kring denna lag:

I Sverige: BUS
I Finland: Kuvasto och följerätt och Kuvasto

Köpinformation
Bildrättigheter

Konstverken i denna databas är skyddade av upphovsrätt och får inte återges utan rättighetshavarnas tillstånd. Konstverken återges i denna databas med licens av Bildupphovsrätt.

För konditionsrapport kontakta specialist
Lena Rydén
Stockholm
Lena Rydén
Chef konst, specialist modern och klassisk konst
+46 (0)707 78 35 71
Erik Olson
(Sverige, 1901-1986)

"Månsken"

Signerad Erik.O. och daterad 1926. Olja på duk lagd på pannå 47,5 x 25,5 cm. Utförd i Mayet år 1924.

Proveniens

Postmästare Yngve Dillberg (1885-1972), Halmstad, förvärvad direkt av konstnären.
Därefter genom arv inom familjen.
Uppsala Auktionskammare, Important Sale, 19-20 maj 2021, kat. nr 425.
Förvärvad från ovanstående av nuvarande ägare.

Litteratur

Christian Faerber (red.), "Konst i svenska hem II: målningar och skulpturer från 1800 till våra dagar", band 6, 1942, upptagen i Postmästare Yngve Dillbergs samling, Ystad, nr. 453, s. 295.
Viveka Bosson, "Halmstad-Berlin-Paris: Målar-resa genom 20-talet": Carlsund, Clausen, GAN, Jonson, Mörner, Lorentzon, A. Olson, E. Olson, Thorén, Österblom kring Archipenko, Léger, Ozenfant, 1984, avbildad s. 127.
Viveka Bosson, "I Légers ateljé", 1994, avbildad.

Övrig information

I februari månad år 1924 kunde Erik Olson och kusinen Waldemar Lorentzon äntligen resa till Paris för första gången. Eriks bror Axel hade ett par år tidigare rest till Berlin och tagit starka intryck av den konstnärliga frigörelse som där inspirerade, men kanske särskilt mötena med GAN som kom att bli något av en fadersfigur för dem. I GAN fann de en förebild och han lockade dem till den franska metropolen som var alla möjligheters stad. Väl framme knackade de på dörren hos GAN som bodde i Montparnasse på 86 rue Nôtre-Dame-des-Champs. De blev väl emottagna och snart ordnade GAN så att Erik och Waldemar fick möjlighet att överta skulptören Källströms två rum i huset och i samma stund befann de sig mitt i den moderna konstens epicentrum. I samma byggnad hade även paret Grünewald sin ateljé, kompositören och konstnären Gösta Nystroem sin bostad men framförallt var det också här som mästarnas mästare Fernand Léger arbetade. I gatuplanet hade han nyss öppnat sin målarskola Académie Moderne där Erik och Walle välkomnades och därmed kom att tillhöra Légers allra första elevkrets.

På akademien bedrev Léger en undervisning som på en gång var klassisk men samtidigt revolutionerande. Léger inspirerades av det moderna livets pulserande rytm, av maskinen som människans befriare och lärde sina elever att vidga sitt seende till att se det sköna överallt. Olika plastiska former som en stol, en kastrull eller en maskindel kontrasteras med en mjukare mänsklig gestalt, tomrummen däremellan, intervallen, blir precis lika viktiga liksom känslan av samverkan mellan djup och yta, de olika elementen målade i rena och klara tubfärger sammanfogas till ett samspel som lever och sjuder av liv, likt en målerisk maskins rytmiskt bultande motor. Erik och Waldemar var flitiga elever och snart kom de båda att tillsammans med danskan Franciska Clausen bli Légers favoritelever, han lät dem snart förbereda och förstora upp hans egna alster vilka mästaren sedan själv signerade.

”Månsken” är signerad och daterad år 1926 vilket troligen är en senare datering då målningen i litteraturen är upptagen under år 1924, utförd i Mayet-d’École.
”Månsken” är både lekfull och elegant. Man kan tydligt se influenserna från läraren Léger och dennes egenartade tubism, en version av kubismen där han betonade cylindriska former. Den fantasieggande kompositionen och det ambivalenta rörelseladdade rummet har inslag av så kallade "omöjliga figurer". Scenen är begränsad arkitektoniskt genom de geometriska husfasaderna som ramar in motivet med de tre figurerna i förgrunden och mannen i trappan. Ovanför dem lyser månen på dem som en strålkastare på en teater med stjärnorna som spotlights på natthimlen.

”Månsken” förvärvades direkt från konstnären av postmästare Yngve Dillberg (1885-1972) som var nära vän till flera av medlemmarna i Halmstadgruppen, särskilt Erik och Axel Olson samt Waldemar Lorentzon, därefter har ”Månsken” ärvts inom familjen.

Konstnär

Erik Olson föddes 1901 och växte upp i en enkel sjömansfamilj i Halmstad. Redan i unga år visste han att han ville bli konstnär, 1915 bildar han gruppen Gnistan tillsammans med brodern Axel Olson och kusinen Waldemar Lorentzon. Hans debut sker vid en amatörutställning i Halmstad 1919 då han upptäcks av konstkännaren Egon Östlund som förmedlar kontakt med konstnären Gösta Adrian Nilsson (GAN). Mötet med GAN påverkar honom starkt, då denne stöttar Erik och vidgar hans horisonter mot den europeiska avantgardekonsten. 1924 kommer Erik Olson till Paris där han ingår i Fernand Légers första elevkull på Académie Moderne. Han bosätter sig i Paris mellan 1927 och 1935 och är en bidragande faktor till att föra in surrealismen i Norden. I den franska huvudstaden ställer han ut med den konkretistiska gruppen Cercle et Carré och han deltar i flera av de stora internationella konkretist- och surrealistutställningarna världen över, bl.a. med Mondrian i New York 1964 som enda representant från Skandinavien. 1935 går flytten till Danmark där han blir medlem av en dansk surrealistgrupp i Köpenhamn. 1940 blir hans konst svartlistad av nazisterna och sommaren 1944 flyr Erik Olson det tyskockuperade Danmark och för att bosätta sig i Halmstad, där han ställer ut med Halmstadgruppen, vars medlem han varit sedan 1929. Präglad av surrealismen byggde Erik Olson broar till det undermedvetna, till drömmarnas och visionernas land. Under 1930-talet ser flera av hans mest visionära verk dagens ljus och under 1960- och 70-talen återkommer stråk av surrealism i hans konst i extatiska och erotiska rymdfärder, nyuppfunna mytologiska gestalter och labyrintiska rymder med så kallade "omöjliga perspektiv". 60-talets apokalyptiska orosmoln och flodvågor förvandlas under 70-talet till skimrande ljusmålningar, vilka inspirerades av tidvattnet och rymden i Bretagne. 1971 fick han Prins Eugen-medaljen som delas ut för "framstående konstnärlig gärning". Erik Olson avled 1986.

Läs mer