"6 Avenue Wall"
Signerad Östlihn och daterad 1973 a tergo. Olja på duk 177,5 x 152,5 cm.
Foster Gallery, New York, 1974.
Marian Goodman Gallery, New York, 1978.
Moderna Museet, Stockholm, "Barbro Östlihn: Målningar från New York, Stockholm, Paris 1962-1983", 21 januari - 4 mars 1984, kat nr 23.
Björn Springfeldt (red), "Barbro Östlihn: Målningar från New York, Stockholm, Paris 1962-1983", 1984, utställningskatalog Moderna Museet, avbildad.
Annika Öhrner, "Barbro Östlihn. Liv och konst", 2003, avbildad bild nr 25.
Östlihn förde noga bok över de fasader och hus som hon fotograferade och som låg till grund för hennes målningar. Under denna period var det många hus som revs för att ge plats åt höghusen i New York City. Då Östlihn promenerade runt i staden med sin kamera kom hon att dokumentera en storstad i förvandling genom sina stiliserade målningar av husfasader.
Auktionens målning är del av Wall-serien som kom till under 1970-talet, där alla verken har i princip samma mått. Måleriet blir alltmer abstrakt, uppbyggt av vertikala och horisontella mönster och målningarna går ofta i tonerna tegelrött eller blått. Med Wall-serien skedde ett skifte till väggarna på hus som var på väg att rivas, som en slags ruiner. Tankegångarna kan då även färdas till Clay Ketters ”Wall Paintings”. Det är ett avtryck från ett liv som varit.
Ur Anna Brodows recension i SvD av utställningen på Norrköpings konstmuseum 2003: "Barbro Östlihn målade hus. Hon var fascinerad av stadsrummets plana fasader och dess många arkitektoniska motiv. Här kunde hon lyfta fram ett krön eller ett fönster i en byggnad och låta det dominera duken i en stiliserad form tills det liknade ett tecken. Rivningshysterin på 60-talet i Stockholm och på Manhattan lämnade kvar hus med synliga spår av rivna byggnader. Här utgick hon från fotografier och målade strama kompositioner med vittring av postmodernism. Under de sista åren av sitt liv gjorde hon uteslutande abstrakta verk i en mönsterteknik som är karaktäristisk för henne.”
Barbro Östlihn och maken Öyvind Fahlström kommer till New York hösten 1961. Tack vare sina kontakter kommer de snabbt in i New Yorks konstnärskretsar och många av konstnärsvännerna som de umgås med förknippas med popkonsten. Till vännerna hör paret Wesselmann, Claes Oldenburg, Robert Rauschenberg och Jasper Johns bland annat.
Manhattan var under stor förändring under 1960-talet och mötet med metropolen innebar också att Östlihn snabbt fann ett konstnärligt förhållningssätt till den nya miljön, som hon behöll under de 15 år hon vistades i New York. Östlihn promenerade runt i staden med sin kamera och kom att dokumentera en storstad i förvandling genom sina stiliserade målningar av husfasader och byggnader.
I november 1963 fick Barbro Östlihn en separatutställning hos Öyvind Fahlströms Parisgallerist Daniel Cordiers systergalleri i New York, Cordier & Ekstrom. Här visades målningar utförda 1961-1963, de första frontala husmålningarna ställdes ut då. Utställningen fick mycket uppmärksamhet och det skrevs om den i både New York Times och New York Herald Tribune.
Läs mer