”Andreas Erikssons målningar och skulpturer för tankarna till en förhistorisk tid med spröda fossiler och arkaiska klipplandskap. Det rör sig om knappt märkbara skiftningar i tillvaron, om förvandlingsnummer i det tysta. I det tunna skiktmåleriet kan trädformer eller reflexer av billjus dyka upp. Slumpen har en viktig plats och i de nya verken öppnar Andreas Eriksson på ett mer uppenbart sätt än tidigare dörren till det omedvetna.” (Ur Sophie Allgårdhs recension 2011 i SvD av utställningen på Galleri Riis i Stockholm).
Andreas Erikssons bildspråk rör sig mellan det abstrakta och det föreställande, med motiv som kan påminna om landskap, jordlager eller textila mönster. Naturens former – som träd, vatten och klippor – löses upp till stillsamma och eftertänksamma bilder. Eriksson arbetar i många tekniker, bland annat måleri, fotografi, skulptur, textil och installation. Hans färger är ofta jordnära och hämtade från naturen, med ett poetiskt uttryck som för tankarna till det nordiska ljuset. Det finns en stilla intensitet i hans verk – en sorts tystnad som öppnar för reflektion.
Sedan 2000 bor och arbetar Eriksson vid sjö och skog i i Medelplana. Denna plats är central i hans konst och fungerar som en ständig inspirationskälla. Landskapets förändringar, i det lilla och i det stora, ger näring åt ett långsamt och undersökande skapande. Han utbildade sig vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm (1993–98) och har sedan dess ställt ut flitigt, både i Sverige och internationellt. Han har de senaste åren ställt ut på Stephen Friedman Gallery, London, Lidköpings konsthall, galleriet neugerriemschneider i Berlin, Thielska Galleriet samt Skissernas Museum, Lund. År 2021 gav SAK ut en monografi över hans verk.
Erikssons verk ingår i flera framstående samlingar, såsom Centre Pompidou (Paris), MUMOK (Wien), Nasjonalmuseet (Oslo), Moderna Museet (Stockholm), Göteborgs Konstmuseum, och X Museum (Peking).