Kan inte nå servern
627
1498441

Sigrid Hjertén

(Sverige, 1885-1948)
Utropspris
2 000 000 - 3 000 000 SEK
177 000 - 265 000 EUR
181 000 - 271 000 USD
Klubbat pris
1 800 000 SEK
Köpinformation
För konditionsrapport kontakta specialist
Amanda Wahrgren
Stockholm
Amanda Wahrgren
Specialist modern konst, grafik
+46 (0)702 53 14 89
Sigrid Hjertén
(Sverige, 1885-1948)

”Södra landet”

Signerad Hjertén Grünewald. Utförd år 1912. Duk 65 x 48,5 cm.

Proveniens

Konsthandlare Tore Gerschmans (1913‑1992) samling, Stockholm.
Uppsala Auktionskammare, Internationell kvalitetsauktion, 9 - 12 november, 2021, kat. nr 304.

Utställningar

Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Expressionistutställning”, maj 1918, kat. nr 431.
Sundsvalls museum, ”Sigrid Hjertén”, 15 juni-8 september 1985, kat. nr 4.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, ”Sigrid Hjertén”, 19 september-27 oktober 1985, kat. nr 4.
Vikingsbergs Konstmuseum, Helsingborg, ”Sigrid Hjertén”, 9 november-8 december 1985, kat. nr 4.
Göteborgs Konstmuseum, ”Sigrid Hjertén”, 12 december 1985 ‑ 2 februari 1986, kat. nr 4.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Sigrid Hjertén”, 17 mars - 28 maj 1995, kat. nr 5.
Liljevalchs konsthall, Stockholm, ”Den stora färgskrällen: Sigrid Hjertén, Isaac Grünewald, Leander Engström”, 4 oktober 2008 ‑ 6 januari 2009, kat. nr 103.
Sven-Harrys konstmuseum, Stockholm, ”Konstnärernas Stockholm”, 15 juni - 7 september 2016.
Prins Eugens Waldemarsudde, Stockholm, ”Sigrid Hjertén: En mästerlig kolorist”, 10 februari - 26 augusti 2018, kat. nr 10.

Litteratur

Elisabet Haglund, "Sigrid Hjertén", 1985, omnämnd s. 18 samt avbildad.
Shulamith Behr red., "Sigrid Hjertén", utställningskatalog Liljevalchs, 1995, avbildad helsida samt avbildad i verkförteckningen s. 206.
Görel Cavalli-Björkman, "Kvinna i avantgardet: Sigrid Hjertén. Liv och verk", 2017, omnämnd s. 94.

Övrig information

På hösten 1911 lyckades Sigrid Hjertén och Isaac Grünewald hyra en liten vindskupa vid Kornhamnstorg i Gamla Stan. De var unga, fattiga och nyss hemkomna från Paris, där de båda gått i lära hos Henri Matisse på Academie Matisse. I november föds sonen Iván och Isaac och Sigrid gifter sig. För Sigrid är det viktigt att få fortsätta att måla och barnpassning ordnas av Isaacs systrar Dora och Bertha som både får ta hand om den lille sonen och sitta modell.

Från den kombinerade lägenheten och ateljén på Kornhamnstorg blickade Sigrid Hjertén ut över det vackra Stockholm. Vyn var hänförande – i söder mötte hon höjderna över Slussen och den livliga lastkajen nedanför som dagligen fick besök av handelsfartyg, arbetare och flanörer på bryggan. Nedanför fönstret hördes bruset från trängseln mellan torgstånden från tidig morgon till sen kväll. I ”Södra landet”, 1912, briljerar hon med en enastående teknisk skicklighet och en koloristisk djärvhet som helt saknar motstycke inom det moderna måleriet i Sverige. Kompositionen utgörs av vatten och en segelbåt i förgrunden, bortom lyser väggarna intensivt gula och husen och magasinen på Södermalm, eller Söderlandet som det kallades då, tornar upp sig.

Hjertén målar under denna period flera målningar med perspektiv och stadsvyer från Kornhamnstorg, exempelvis ”Från Kornhamnstorg”, 1912 (Malmö museum), ”Torget”, 1913 (Stockholms Stadsförvaltning), ”Den blå skutan” 1912 och så den aktuella målningen ”Södra landet”. Målningen ställdes ut på den så betydelsefulla ”Expressionistutställningen” på Liljevalchs Konsthall i maj 1918 och under senare tid har målningen inkluderats i ett flertal utställningar.

Sigrid Hjertén var en pionjär för sin tid. Hennes mod och vilja tog henne från Sundsvall till Stockholm och vidare till 1900-talets stora konstmetropol Paris, var hon anlände i september 1909. Många var de unga konstnärer som for till Paris i början av 1900-talet och ryktet om stadens nya radikala måleri hade spridit sig snabbt till Skandinavien. Henri Matisse, som efter sitt genombrott vid Höstsalongen 1905 var en välkänd konstnär i staden, öppnade sin Académie. Utbildningen var kostnadsfri vilket spred sig snabbt bland de unga utländska konstnärerna som bodde i Montparnasse och tillsammans med andra svenskar anslöt sig Sigrid till skolan. Matisse uppmärksammade genast den unga svenskans begåvning och Einar Nerman har berättat om en särskild episod: ”Jag minns så väl, när en dag Sigrid Hjerténs studie skulle kritiseras. Det var egentligen endast några färgklickar, som hon helt nonchalant lagt upp på den spända duken. Några milda färgackord, reminiscenser från de gamla svenska bondvävnaderna, som hon så nyligen studerat och kopierat på Nordiska museet i Stockholm. Det var något nytt i färg och toner, och när mästaren stannar framför hennes duk, blir det utrop av förtjusning: ’C’est merveilleux! C’est ravisant!’ Det går ett sus av beundran genom den andäktigt lyssnande skaran. Matisse har upptäckt henne.”

Sigrid var en sann expressionist, influerad av såväl Matisse som Cézanne. 1912 hade Sigrid Hjertén blommat ut som självständig konstnär som vågade steget längre än sina samtida konstnärskollegor. I ”Södra landet” blir hennes känsla för färg särskilt dominerande, när hon med en unik känsla för färgvalörer sammanför skimrande turkosblå med de mjukt rosa och gula tonerna.

Konstnär

Hjertén, Sigrid (1885-1948),svensk målarinna. Tillhörde Matisse-akademin Henri Matisse men aldrig gruppen ”De Unga”, som var förbehållen män. 1911 gifte hon sig med Isaac Grünewald och tillsammans har de sonen, konstnären Ivàn Grünewald. Deras måleri har mycket gemensamt i form, färg och motiv, även ytmässigheten, linjerytmen och kombinationen av varma och kalla färger. Motiven är likartade, men Hjertén är lekfullare i kompositionen, använder mildare färger och markerar inte konturerna med samma kraft. På 1920-talet sedan familjen bosatt sig i Paris koncentrerades hennes motiv till franska stadsbilder, landskap och porträtt. Måleriet är engagerat och växlar mellan oro och harmoni, färgen får en mollton, är mer markant under 30-talet, då hennes typiska, intensiva gula färg dominerar. Hjertén måleri blir allt mer likt van Goghs. I de sista dukarna täcks ytan med sneda färgstreck ur vilka motivet växer fram. 1937 slutade hon måla, då hade sinnessjukdomen brutit ut och äktenskapet med Isaac upplösts.

Läs mer