Fristående, delvis av massiv mahogny samt fanerad med mahogny, björk, rosenträ, ljust- och svärtat trä. Beslag av förgylld mässing, på kortsidorna bärhandtag. Rika inläggningar och skuggningar.
Utsidan och de fällbara benen med inkrusterad linjeornamentik. Bakom skrivklaffen sex smålådor, samt bakom dörr sex fack och fyra lönnlådor. Lådorna med inläggningar av skuggade fält, dörren med skuggat fält och lagerupphängd medaljong med infällt mansporträtt i olja. I skrivklaffen uppfällbar lässkiva.
Signerad i faneret nertill på dörren "G Haupt fecit à Stockhol". Höjd 47 (104 med utfällda ben), längd 103,5, bredd 47cm.
Privat samling, England
John Böttiger: "Georg Haupt", 1901, sid 123
Marshall Lagerquist: "Georg Haupt, Ebeniste du Roi", Nordiska museets handlingar nr 92, 1979, sid 28-30 samt jämför kat nr 13 och 21
Per Falck & Per Westerberg:"Georg Haupt, snickaren som blev legend" i Svenska Turistföreningens årsbok 1987, bild sid 111.
Lucy Wood: "Georg Haupt and his compatriots in London" i The Journal of The Furniture History Society, 2014, sid 238-275.
EN NYUPPTÄCKT MÖBEL AV GEORG HAUPT
Bukowskis har till höstens auktion fått förtroendet att sälja en hittills okänd möbel av Georg Haupt. Att kunna presentera en nyupptäckt, signerad möbel av Sveriges främste ebenist är ytterst sällsynt. Då det också rör sig om en tidigare okänd modell får det betraktas som unikt. Att möbeln befunnit sig i England fram tills nu, kan vara en förklaring till att den inte uppmärksammats tidigare, trots senare tiders forskning.
Möbeln ifråga är en resesekretär med fällbara ben, en konstruktion känd från två tidigare sekretärer av Haupt. Dessa två har bägge formen av en cylindersekretär medan auktionens sekretär bygger på formen av ett skrivschatull, en utformning som inte tidigare är känd hos Haupt. John Böttiger i sin bok om Haupt, citerar en räkning från 1775 där Haupt reparerat ett ”resebord” även benämnt ”Rese skrifschatoll. Hur denna möbel såg ut har inte varit känt men auktionens resesekretär ger en fingervisning hur modellen kan sett ut.
Sekretären är bedrägligt enkel på utsidan och rikt dekorerat på insidan, som ett kabinettsskåp. Detta i motsats till Haupts vanliga sekretärer där utsidans rika intarsia står i kontrast till de oftast enkla lådinredningarna, ibland helt utan dekor. Utförandet delvis i massiv mahogny med linjeornering visar på influenser från Haupts år i England. I basens profilering, fällbenens inpassning och inredningens rika intarsiadekor uppvisar Haupt hela sin oöverträffade hantverksskicklighet. Man känner igen den eleganta lagerupphängda medaljongen och de olika fälten med slagskuggning. Därtill är möbeln utrustad med dolda finesser som lönnlådor och en lässkiva, vars uppfällningsmekanism döljs bakom ”falska skruvar”.
En intressant och unik detalj är utformningen av lådornas raffinerade dekor av olika fält med skuggning. Vid sidan av en skuggeffekt skapad av en rand av svärtat trä, så som Haupt brukar, har han här också skapat fält med djupeffekt endast genom inlagda ljusa och mörka ådror. Detta är en utformning som tidigare bara setts på lådorna i inredningen i Georg Haupts berömda mineralskåp från 1773, skänkt av kung Gustav III till hertigen av Condé. Bägge möblernas lådor har därtill också flammigt bottenfaner vilket understryker likheterna.
Det som sticker ut i dekoren är medaljongens infattade mansporträtt, en oljemålning på duk. Vem porträttet föreställer finns ännu inga ledtrådar till, är det beställaren eller kanske var möbeln en gåva och det föreställer mottagaren. Att försöka sig på en datering kan vare ett steg på vägen. Med något undantag ligger alla möbler där Haupt synligt signerat i intarsian tidigt i hans produktion, 1770-talets första del; förutom Condé-skåpet så t ex pagesängen på Drottningholm, byrån från Svindersvik på Nordiska museet och den i sen tid identifierade sekretären på Gripsholm. De engelska dragen talar också för en tidig datering. Den engelske hovarkitekten William Chambers, född i Göteborg, som Haupt lärt känna i London och gjort ett bord för, hade täta kontakter med Sverige via sin familj och genom uppdrag. En möjlighet är att resesekretären gjordes för någon i England, kanske via hans förmedling. Hur det förhåller sig med proveniensen kan framtida forskning förhoppningsvis ge ett svar. Tillsvidare får vi nöja oss med att vi till Georg Haupts kända oeuvre nu kan lägga ett värdefullt tillskott.