Rackstadgruppen – naturmystik, japonism och vänskap på Important Spring Sale

Rackstadgruppen

naturmystik, japonism och vänskap

Året var 1898 när det unga konstnärsparet Gustaf och Maja Fjæstad flyttade till byn Rackstad i Värmland. Vid den här tiden låg där Bröderna Erikssons Möbelverkstad vars produktion under 1890–talet hade lett till berömmelse. Ena brodern Christian byggde 1896 ateljébostaden Oppstuhage och när han två år senare flyttade till Stockholm hyrde han ut den åt konstnärer. Det var här Gustaf och Maja Fjæstad bodde när de anlände och den blev bostad till flera unga konstnärer som följde Fjæstad. Med åren växte en koloni fram som vi idag kallar Rackstadkolonin. Vi är glada att få presentera tre centrala målare från kolonin i denna auktion: Gustaf Fjæstad, Björn Ahlgrensson och Fritz Lindström.

Rackstadkolonins konstnärer tillhörde under 1890–talet den nya generationen konstnärer. De var starkt präglade av det revolutionära Konstnärsförbundet som hade bildats av generationen innan på 1880–talet. Alla tre av auktionens Rackstadmålare gick i Konstnärsförbundets skola och hade Carl Larsson som lärare. Gustaf Fjæstad var den som kanske hade starkast anknytning till förbundet då han inte bara var elev utan även assistent till dess medlemmar. Först assisterade han Carl Larsson i arbetet med Nationalmuseums väggmålningar och sedan, och kanske viktigare för Fjaestads konstnärliga utveckling, Bruno Liljefors i arbetet med Biologiska museet.

Måleriet i Rackstad definierades av det stämningsfyllda landskapsmåleriet. Konstnärerna var intresserade av bland annat teosofi och deras bilder var ofta symbolistiska. Bildspråket hos målarna var också starkt influerade av japonismen, en kulturell strömning som växte fram i Europa under det sena 1800 talet. År 1954 öppnade Japan upp sina gränser för omvärlden och detta ledde till att japanska föremål som träsnitt och keramik började spridas till västvärlden. Under 1880–talet hittade sig de japanska influenserna sig i den svenska konsten. De svenska konstnärernas första möte med den japanska bildvärlden var i Paris och många tog starkt intryck, däribland Carl Larsson som 1919 skrev ”såsom artist är Japan mitt fosterland”.

Björn Ahlgrensson Vid pianot

Detta ska Gustaf Fjæstad ha sagt när han stötte på konstnärskollegan Björn Ahlgrensson och hans fru Elsa Lindström på Drottninggatan i Stockholm år 1900. Uppmaningen av konstnären skulle visa sig bli en vändpunkt för det nygifta paret vars livssituation just då var kantat med svårigheter.

Ahlgrensson hade varit bosatt i Stockholm sedan 1890 då han flyttade tillbaka till Sverige efter att ha bott i Paris stora delar av livet. Genom hans pappa, som själv var en erkänd dekorationsmålare, fick Björn anställning som lärling i Carl Grabows verkstad. Här träffade han en annan lärling Fritz Lindström som kom att bli en nära vän och kollega.

Både Ahlgrensson och Lindström lyckades sedan komma i kontakt med Konstnärsförbundet och antogs som elever i dess skola. Ahlgrensson målade flitigt in på nätterna och sysslade ständigt med färgexperiment. Konstnärsförbundet såg lovande på honom och erbjöd honom stipendium för åka på utbildningsresa till Paris. Resan blev inte lång men han hann lära känna konstnärerna Ivan Aguéli och Olof Sager-Nelson som introducerade honom till syntetismen. När han kom tillbaka till Stockholm började han, präglad närmast av Karl Nordström, utforska nordisk naturmystik och hans färgpalett blev dunklare och mattare. Han blev uppmärksammad av kritiker och blev invald av Konstnärsförbundet men samtidigt var hans ekonomiska situation allvarlig.