Kan inte nå servern

Ny säsong – Nya höjdpunkter: Akseli Gallen-Kallela

Akseli Gallen-Kallela, 55,5x65,5 cm, olja på duk, signerad. Utropspris: 80 000 €. Säljs hos Bukowskis 5 - 14 mars. Utforska auktionen här >


Akseli Gallen-Kallela (1865-1931) hörde till en generation som redan hade möjligheter att få god konstnärsutbildning i Finland. Han studerade vid Finska Konstföreningens ritskola 1881-1884 under bland annat Fredrik Ahlstedt och Albert Edelfelt och vid Adolf von Beckers privatakademi. Von Becker var hans mest betydande lärare gällande fransk realism.

Hösten 1884 reste Gallen till Paris för att studera vid Academie Julien. Bekantskapen med mästaren inom det naturalistiska friluftsmåleriet, Jules Bastien-Lepage, var mycket betydelsefull för honom. Under vintern 1883-84 tog Gallen-Kallela starka intryck av Friedrich Nietsche och spiritism och teosofi lämnade ett bestående avtryck i hans synsätt och tankevärld. Således kan Gallen-Kallelas konst fr.o.m mitten av 1880-talet redan hänföras till symbolismen.

Gallen-Kallela var världsvan och förutom de upprepade resorna till Paris vistades han även i Berlin, London, Florens, Budapest och i Nairobi. Under Berlin-vistelsen förkovrade han sina kunskaper i grafik och temperateknik. London-resan påverkade de dekorativa inslagen i hans konst och i Italien studerade han antik freskoteknik. Alstren från Kenya 1909-11 präglas i sin tur av en stark och vågad kolorit.

Trots de talrika vistelserna utomlands drog alltid Finland med sin unika natur det längsta strået. Redan 1895 stod konstnärshemmet Kalela i Ruovesi, ca 80 km norr om Tammerfors, färdigt. Det var tillverkat av bilade timmerstockar och är en av de kändaste arkitektoniska skapelserna som företräder finsk nationalromantik. År 1911-13 lät Gallen-Kallela bygga ateljévillan Tarvaspää i Esbo, som idag fungerar som ett museum för hans konst. Gallen-Kallela var gift med Mary f.Slöör och de fick tillsammans tre barn.

Den finländska konstens så kallade Guldålder betecknas ha infallit mellan åren 1880-1916 och sammanföll med Finlands nationella uppvaknande. Konstnärer, skulptörer, tonsättare, arkitekter och författare fördjupade sig i historia och folksägner för att komma underfund med den sanna finländska identiteten som de önskade förmedla genom sina skapelser. Av Guldålderns konstnärer var det utan tvivel Gallen-Kallela som mest hängivet forskade i den finska folksjälen och fascinerades av den. Till denna vurm för det purfinska hörde kärleken till naturen, som Gallen-Kallela ansåg att på många sätt präglat det finska folkets karaktär.


”Den som lever och arbetar mycket ute i naturen, uppnår med tiden ett så personligt förhållande till sin omgivning, att han nästan kan ertappa sig med att tala till skogens träd. Vår folkdiktning vittnar också om att en djup inlevelse i naturen varit ett särdrag för oss finnar. Vi torde äga en särskild fallenhet för att personifiera den; skogens växtvärld blir en intim vän, man börjar nästan urskilja olika karaktärer bland träden och man anförtror dem olika saker: den smäckra björken något annat än den gråa torrfuran, stormvridna tallen eller dystert mörka granen. Och naturmänniskan följer med skogens liv med helt andra ögon än alla andra. Hon observerar de minsta skiftningar däri, både när det gäller trädens färg, deras friskhet och livskraft. För en sådan människa är skogen inte död ens den kallaste februaridag – då är den bara så tyst att själva denna tystnad talar. I det under drivornas täcke pulserande starka och fulla livet ligger någonting som påminner om den i sitt ide sovande björnens vintersömn”.

– Akseli Gallen-Kallela, "Boken om Gallén-Kallela", Holger Schildts Förlag, Helsingfors 1948.

I detta verk, som har varit i samma släkts ägo sedan 1910-talet, är samspelet mellan ljus och skugga och de flammande färgerna typiska element som är återkommande i Gallen-Kallelas konst. Här finns inslag som för tankarna till utsikten från ateljévillan Tarvaspääs torn, men de långsträckta vyerna, stillheten och de två roddarna i förgrunden, indikerar förmodligen att konstnären velat illustrera det idealiska landskapet. Som en hyllning till den finska naturen.


För mer information och konditionsrapporter, vänligen kontakta:


Johan Wulff
Helsingfors
Johan Wulff
Chefsspecialist Konst
+358 (0)50 410 1377