A late Gustavian mahogany secretaire attributed to J. F. Wejssenburg the Elder (master in Stockholm 1795-1837).

Johan Fredric Wejssenburg (1764-1842) blev gesäll i sin födelsestad Göteborg 1781. Efter att ha flyttat till Stockholm, senast 1792, blev han mästare i huvudstaden 19 april 1795 med en sekretär vars ritning är daterad 22 nov. 1794.

Torsten Sylvén skriver i Mästarnas möbler, "Johan Fredric Wejssenburg utförde möbler med fin stilkänsla och med högt utvecklat yrkeskunnande, något som präglar Stockholmssnickarna under den tid Wejssenburg var verksam." (s. 364)

Wejssenburgs uppvisar ofta ett raffinerade exempel på nyklassicismens möbelkonst i dess senare skede på 1790-talet, som präglas av arkitektonisk tyngd och stränghet. Den gustavianska tidens förkärlek för figurativa inläggningar i olika träslag har här gett vika för arkitektoniskt uppbyggda möbler med bärande och vilande element i form av kolonner, pilastrar och horisontella plan som betonas med hjälp av tandlister, pärlstavar och bårder av förgylld mässing. De förgyllda detaljernas dekorativa verkan mot den mörka mahognyn kom även att uppskattas under empiren i början av 1800-talet. Det är slående hur väl snickarna i Sverige höll sig informerade om möbelkonstens utveckling på kontinenten. Wejssenburgs arbete har många likheter i stil och utförande med möbler av bl.a. David Roentgen, som gjorde även kraftfulla arkitektoniska möbler med många praktiska funktioner.
Det är intressant att fundera över vilka stilimpulser som Wejssenburg fick under sina gesällår i Göteborg. Göteborg hade rika kontakter med utlandet i och med dess stora sjöfart och hade en egen möbeltillverkning och möbelhandel som till viss del skilde sig från huvudstaden.