Lennart Rodhe

Startpunkten var en dyster historia i svensk offentlig konst. Både Olle Baertling och Lennart Rodhe inbjöds att göra textila utsmyckningar till Stockholms kulturhus hörsal. Baertling skulle koncenterera sig på det som sågs utifrån genom fönstren, medan Rodhe skulle ta hand om interiören. Det blev debatt och bråk under arbetets gång, och Rodhes textiltryck finns inte mer. Det är en skandal, som faller utanför dessa rader. Det viktiga här är att i samband med detta uppdrag började Rodhe 1973 fundera på hur han skulle göra detta tygtryck. Med andra ord måste han tillverka en rapport, som inte bara gav en upprepning över hela tyget men gav en stor sammanhållen bild. Som vanligt gick Rodhe noga tillväga, han nästan återuppfann rapporten som metod. Han hade aldrig tidigare använt sig av mönster, men kände väl till den arabiska traditionen. Det mönster han skapade bestod, tyckte han, av böljande armar, som påminde om den hinduiska guden Shiva. Rodhe utgår ju ofta från något icke-föreställande, där han gärna upptäcker något ”föreställande”. Därför är också andra associationer möjliga inför Shiva. Snart upptäckte han skog och grenverk. Så slank naturen in i det abstrakta genom konstnärens undermedvetna associationer.
Rapporten hade bestått av ett enkelt flätmönster, som han målade på färgbrickor, som kunde ställas samman i en spegellåda och ge intryck av hur mönstret blev en bild. Efter Shiva följde varianter på temat under namn som Tiveden och Skogen. Han har berättat för mig: ”Jag hade 103 färgbrickor som jag hade ställt samman i olika vridningar. Det kunde bli olika speglingar.”
Mönstrens princip kunde också användas i måleriet, så följde flera betydande målningar under 1970-talet. Han målade då färgbrickor som motsvarade rapporten. Så lade han dem invid varandra tills han fått en stor målning. I de större mönstermålningarna var färgbrickorna ungefär en gånger en meter. I målningarna kom dessutom ytterligare en effekt till, då han gärna målade med flytande akrylfärg, där överlappningar uppstod, så att en tredje färg skapades. Det gav rörelse och skiftande djup i bilden, som undvek det statiska. Så kan till exempel ett starkt ljus upplevas i målningarna, ett ljus som helt och hållet bor inne i färgen och mönstret.
Han använde också temat på 1980-talet på screentryckta affischer, som kunde kombineras till märkliga mönster på affischpelare. Det var Rodhes förslag till föränderlig offentlig konst. Bland annat ställdes de upp utanför Kalmars konstmuseum.

Thomas Millroth
Författare, konsthistoriker, kritiker