Gusten Widerbäck

Motivet är ifrån Riddartorget, på vänster sida ser man låga byggnader, där nu
Värmlands nation ligger.
I oktober 1930 invigde Gustav V det färdigbyggda nationshuset som ritats av Ragnar Österberg.
Helga Trefaldighets kyrkans nuvarande kyrkobyggnad är troligen den tredje på denna plats. Kyrkans
äldsta del är sakristian som uppfördes i slutet av 1200-talet mot en äldre
träkyrka. Någon gång under 1300-talet byggdes den nuvarande treskeppiga
basilikan med gråsten i de nedre delarna och tegel i de övre. Under slutet av
medeltiden byggde man till det kraftiga och låga
kyrktornet. Den medeltida höga tornspiran förstördes när staden brann år
1702 och ersattes sedan med en huv. Korsarmarna mot norr och söder dateras
till 1400-talet. På kyrktornets sydsida finns ett starkt restaurerat medeltida
solur som visar svensk normaltid (vintertid). Valven och Mariakorets väggar är
täckta av 1400-talsmålningar, utförda av Albertus Pictor. På 1700-talet blev målningarna överkalkade men har senare tagits fram och restaurerats. togs fram och restaurerades 1905 och restaurerades. Prästgården bredvid kyrkan är den tidigare ombyggda
tiondeboden från medeltiden.
Gusten Widerbäck kommen från S Vi, Kalmar län, flyttade till Uppsala med sin familj 1881
samband med faderns anställning som lärare.
Sin första konstnärliga ledning fick Gusten Widerbäck av Uppsalas store son " Bruno Liljefors
därefter ett år vid Konstakademin i Stockholm, samt 2 år under ledning av Rikard Berg
konstnärsförbundets skola 1899-1901.
Efter avstutande studier återvänder Gusen Widerbäck till Uppsala, där han förblev staden
trogen tills hans bortgång 1970.
Gusten Widerbääcks måleri kom att handla om det provins-romantiska måleriet, med motiv
från hans hembygd, trakterna kring Uppsala, Kvarnbo och vyerna över slätten, ofta hämtade från
Vaksala. Och även hans stora intresse för staden och dess historiska byggnader är också något
som ofta återkommer i hans måleri.