Evert Lundquist

Evert Lundquists ”monolitiska” målningar, där ett enstaka objekt bär hela verket, utstrålar både styrka och skörhet. Steget är inte långt till att se målningarna som en spegling av den djupt sökande och känsliga själ som Lundquist var. I detta möte av återhållsamhet och expressivitet, av ljus och mörker, av jordiskhet och besjälning skapade Evert Lundquist målningar som vibrerar.

”Hatten” var för Evert Lundquist ett ikoniskt motiv. I denna målning från 1975-76 kan vi spåra Lundquists mogna stil och de tankar som låg till grund för hans konstnärliga särställning. Auktionens oljemålning är ett exempel på hur Lundquist väljer enkla föremål som motiv, för att istället låta upplevelsen vara det väsentliga. Han lyckas dessutom få motivet att skimra med ett eget inneboende ljus.

Evert Lundquists fascination vid färg begränsas inte till koloriten utan handlar även om dess egenskaper som en ljusuppfångande materia. Bakom detta till synes spontana handlag döljer sig därmed en eftertänksam blick där Evert Lundquist väl avvägde sina enkla kompositioner för att skapa sitt alldeles egna avtryck inom svensk konst.

Under 1970-talet, sedan Evert Lundquist flyttat ut till Drottningholm, blev släktskapet med franske konstnären Jean Siméon Chardin uppenbart i hans måleri. Den fanns där redan tidigare, i en strävan att åstadkomma ett rustikt men klingande rent måleri. Men ute i Drottningholm föll allt på plats. Det blev naturligt för Evert Lundquist att måla vad som låg närmast till hands, välkända ting som han omgav sig med. Målningar som Yxan, Hatten, Boken och Tallriken tillhör denna kategori av ikoniska motiv i Evert Lundquists konstnärskap.

”Hatten” - för övrigt konstnärens egen hatt - utförde Evert Lundquist olika klassiska versioner av, varav två finns i Moderna Museets ägo.