Harriet Löwenhjelm

Motivet är hämtar Lukas Evangelium 9:52-62. När tiden var inne för Kristus upptagande till himlen vände han sina steg mot Jerusalem, och han skickade budbärare före sig. De gav sig av och gick in i en samarisk by för att förbereda hans ankomst. Men man ville inte ta emot honom, eftersom han hade vänt sina steg mot Jerusalem. Då sade hans lärjungar Jakob och Johannes: Herre, skall vi kalla ner eld från himlen som förgör dem? Men han vände sig om och tillrättavisade dem, och de fortsatte till en annan by.

Harriet Löwenhjelm kom från en adlig överklassmiljö präglad av auktoritet och stränghet, men också av en grundfast religiositet. Många av hennes verk har bibliskt innehåll – hon behöll livet igenom det hon själv kallade sin barnatro – och hon drömde om att få göra kyrkmålningar. Även i sin diktning, vilken ursprungligen utgjorde ett slags förklaringar till hennes bilder, återkom Löwenhjelm till en religiös problematik, inspirerad av hennes ständiga läsning av Kierkegaard. Dikterna tar där stundvis form av bekännelse och bön.