Enrico Baj

Enrico Baj var en av frontfigurerna i 1950- och 1960-talens avantgarde. Han debuterade med målningar i nonfigurativ stil, men övergick under 1960-talet allt arbeta mer med assemblage. Baj utvecklade en egen och unik stil, med en i det närmaste grotesk figurativ motivsfär med dadaistisk och surrealistisk konst, omfattande allt från oljemålningar, collage och teckningar till objekt och skulpturer. Han hade viktiga konstnärliga utbyten med flera andra nyskapande konstnärer från tiden som Max Ernst, Marcel Duchamp och Yves Klein. Senare förknippades han även med Cobra-gruppen.

Baj föddes i Milano i en välbärgad familj, men flydde 1944 till Genève för att undvika militärtjänstgöring i Mussolinis armé. Han studerade efter andra världskrigets slut först vid juridiska fakulteten vid Milanos universitet och senare vid Brera Academy of Art.

1951 var han med och bildade gruppen Arte Nucleare ihop med Sergio Dangelo och Gianni Dova. Som ytterligare motvikt till vad Baj såg som en påtvingad rationalisering av konsten grundade han 1954 gruppen Mouvement International pour une Bauhaus Imaginiste tillsammans med Asger Jorn. Under 1960-talet skapade han sina anti-militaristiska ”Generaler” – collage föreställande absurda karaktärer framställda av upphittade föremål som bälten, knappar och medaljer. Ihop med Man Ray grundade Baj det Patafysiska institutet i Milano 1963. I början av 1970-talet skapade han verk där han lånade motiv eller återskapade hela verk av konstnärer som Leonardo da Vinci, Georges Seurat, Giorgio De Chirico och Pablo Picasso.

Ända sedan Enrico Bajs uppmärksammade deltagande i Venedigbiennalen 1964 har många stora, internationella museer tillägnat honom utställningar. Enrico Baj är representerad och har ställts ut på ett mycket stort antal museer i världen, bland dem Moderna Museet i Stockholm, Museum of Modern Art (MoMa) i New York, The Cobra Museum of Modern Art i Holland, Museum of Contemporary Art i Chicago, Musée d’Art Contemporain i Nice och Kemper Art Museum i USA.